Jag konverterar

Bästa delen av nyårsafton avklarad: ensam partyfix med bra musik och ett glas vin. Röker genom fönstret för första gången - i den här lägenheten alltså. Det har jag nog gjort i alla mina tidigare lägenheter, förutom i Bandharlem där jag (då: vi) hade balkong.
Snart iväg till Norén-middag hos CC i Årsta. Hon bjöd på fyllan in servitrisen på Fenix, som konstigt nog tackade ja. Mycket underligt. Men minst lika intressant.

Jag ser fram emot 2009. 2008 var ett konstigt år på många sätt. Det kan vi gott lämna bakom oss. I kväll gnuggar jag och CC magen på Buddha, för det ska tydligen ge tur i kärlek. Det är aldrig för sent att konvertera...

Det blir inte som man tänkt sig

* Jag skulle inte bry mig så mycket. Nu står jag här och ska laga en älgstek (!).
* Jag skulle inte köpa ny klänning utan ta en av de tio tusen svarta jag har. Nu har jag tio tusen plus en.
* Jag skulle inte springa på stan för att köpa grejer till nyår, för jag bryr mig ju ändå inte. Jag sprang i femtioelva affärer i dag och har dessutom köpt nya spolar och backup-kläder.

Nyårslöfte att göra som man planerat?

En hit är en hit är en hit

Apropå Britneycovers.

Det kom ett mejl

Jag klagade i mitt inre innan jul på att den enda vettiga killen på jobbet slutade lagom till att jag upptäckte hur vettig han var. I dag när jag kom hit låg det ett mejl i min inkorg:
"Du. Jag är förmodligen helt ute och cyklar här, men när man redan slutat så tänker jag att man har råd att göra bort sig. Funderar således på om du har lust att ses igen? I något mer icke-jobbrelaterat sammanhang. Kanske?"

I think I do.

Ett tecken. Eller bara snuskig fantasi

Jag tror att jag behöver hångla. Lite romance. Lite uppsmackad mot en vägg med en hatthylla i bakhuvudet utan att byr sig, liksom. Det är i alla fall slutsatsen jag drar av att jag fyra av de fem senaste nätterna har drömt om sånt.

I går var det två killar som figurerade (nej, separat), båda från Karlstad. En finfin kille som jag dock är totalt oattraherad av och en som jag hade en liten, men ändå ganska utdragen crush på. Är det Gud som säger mig något nu när jag precis ska boka biljetter hem till Värmeland?

"Welcome home", säger Magnus

Jag vill bara meddela att världskriget som härjar på Statens Järnvägar nu är över. För min del i alla fall. Sträckan Skogen-Sollefteå-Härnösand-Sundsvall-Stockholm har sällan känts så lång. Och sällan så trång. Extra vänligt att se till att ha busstationen i Härnösand stängd på en av Sveriges mesta resdagar och jag var tvungen att fly in på Frasses hamburgare för att inte det gamla blaskiga vallonblodet skulle stelna helt i de nikotinförgiftade venerna.

En halv livstid senare klev jag av i Stockholm. Jag prisade civilisationen med en cigg och Magnus Carlson önskade "Welcome home" i lurarna. Till och med väntan på gröna linjen på t-centralen värmde lite. Då har man längtat!

"The only man for me..."

Ett citat jag tar med mig resten av julveckan : "The only man for me is Jansson. Janssons frestelse".
CC, visdomens sanna källa!

Ett inlägg utan fyndig rubrik. Yeah, you heard me!

Åh, ljuva ledighet. Skulle jag vilja säga, för egentligen går jag mest runt och tycker det känns konstigt att jag inte jobbar. Elva av de senaste fjorton dagarna har ju jag suttit och tagit ett litet steg närmare musarm, då känns en vecka ledigt knepigt att greppa.

Ändå en rätt skön dag, borträknat min sväng förbi Kungsgatan. Träffade bror på Stureplan och gick och käkade lunch på ett ställe vid Östermalmshallen. De hade lustiga julsallader, men jag kände att jag nog får så det räcker ändå och valde en Ceasar istället. Vi pratade galna taxichaufförer, att få en bedrägerihärva i julklapp och kompisar med coola jobb och franska flickvänner. Det var fint. Vi bytte julklappar och sen åkte han hem för att hämta väskan och dra till Värmland.

Jag köpte två julklappar till mig själv, bara för att! Det blev en parfym och en ny iPod, eftersom min gamla fick ny ägare på t-banan för några veckor sen. Gick Kungsgatan mot Hötorget och svängde in på Siba för poden. 50 nummer före mig i kön och jag bet ihop i tjugo nummer tills jag insåg att det bara var för betjäning. Sedan var det minst 60 meter kö till kassan. Fuck it, tänkte jag och kom på att Mac-butiken ligger en bit upp. Svart Nano, ja 8 gig, tack, hej då och hej t-banan. Snabbt och enkelt.

Nu spenderar jag kvällen med att packa väskan med kläder och mig själv med glögg. Vinrus, gött käk och en bra film är min uppladdning för skogen.

Det kom ett sms från skogen...

”Nu har jag gjort saffransbröd, vörtbröd, kanelbiscotti och mormors fudge. Jag sparar resten av godisfixandet tills du kommer. Puss från mamma”.
Om två dygn eldar jag i brasan, kokar knäck och går i snön med vovven. Är det fysiskt möjligt att längta ihjäl sig?

Varför man måste älska parlörer

Très important.

Enda räddningen nattetid på redaktionen

En dejt är ingen dejt, men vad är en flirt?

Firmajulfester är bra skit. Särskilt när det inte är ens egna utan man crashar andras. Då behöver man absolut inte kunna stava till nästa arbetsdag, chef eller skandal. Trots det, så låg vår lilla crashande styrka i kraftigt lä i går. Det är liksom det andra med att gå på firmajulfest på andras "firmor": de har ett så kraftigt försprång in i promilleträsket att man vet att man aldrig kommer i kapp. Därför kan man härja ännu mer ohämmat - ingen har en aning om vad man håller på med ändå.

Så det gjorde jag. Bland annat försökte jag desperat tolka det oblyga flirtandet från en av världens hetaste killar, eftersom jag vet att han är stabil med sin sambo. Var det flirt eller var det, för tredje gången, bara omotiverad övertrevlighet med fysiska tvångssyndrom? Detta hände efter en dejt tidigare på kvällen med killen som verkade charmigt nördig, men visade sig bara vara nördig. När han nämnde sci-fi-bokhandeln i Gamla stan visste jag att det var klippt. Trots det sa jag ja när han frågade om vi hann med en fika också efter promenaden. Jag ville inte vara obvious, liksom. Och nu vet jag inte hur jag ska ta mig ur det utan att vara tvärdissig. Jag ska fan sluta dejta och börja hångla på krogen igen. Back to my roots, liksom. Då vet man i alla fall vad man får. Ångest..?

Not so chic!

Men åh, varför måste extremstöriga Charlotta Flinkenberg envisas med att läsa alla voice overs till Chic-reklamen?
Hennes jobbiga röst och ännu jobbigare stil är enda anledningen till att jag inte ens öppnat den där tidningen än... Sluta förpesta min 21-tummare!

Nya dimensioner av att vara pank

Tecken på att man är pank - på riktigt:
* Man styr om en dejt från vindrickande på Grappa till promenad runt Karlberg för att man inte har råd med annat. Extra pluspoäng för att man inte vågar erkänna att det är ekonomiska skäl, utan skyller, helt ogrundat, på magkatarren.
* Man tycker att det är mycket värt att föra över de 51,46 som låg på sparkontot och tänker att det borde räcka till en extra öl.

Jag älskar Youtube

Självmordsmusik med bjällerklang

Jag känner mig ibland lite corny som har julmusik i lurarna på t-banan och tycker att det gör mig zen. Lite "Ave Maria" och jag erbjuder folk min sittplats trots att jag har ont i fötterna och skojpratar med gubbar fast än jag har migrän.
Men ingen jul är komplett utan lite suicidala toner. Så i dag är det Glasvegas julplatta och Counting Crows - A long december i högtalarna. Aaah, handledssnittarrock med bjällerklang...

Nu ska jag värma lite glögg innan A kommer hit. Jag ska bjuda på middag och sedan ska han och jag bli salongsberusade, gnälla på världen, älta problem och plocka saltkorn ur varandras sår. Like the old days.

Så nära slaveri man kommer

70 timmar jobb på sex dagar. Inte underligt att disken var odiskad, kylskåpet tomt och jag sov till halv ett i morse. Och obeskrivligt skönt att planera Italien i mars med fina K. Vi satt i min soffa och pratade om hennes spännande karriärlyft, vår bokidé och vilken stad vi ska bestämma oss för att bo i. Jag är sugen på Rom, men K är smart nog att tänka på hyerskonstnader. Så än så länge är inget bestämt. Men bollen är i rullning. Och jag tycker det är lättare att ha skitjobbet hägrande på fredag (sista tre nätterna innan "jullovet")om jag kan tänka på vad som händer när vicket på skitjobbet är slut...

(Och ja, det är bättre att ha ett skitjobb än inget alls. Men jag vill gnälla lite ändå)

Allt är relativt

Definitionen av "sofistikerad" verkar vara flytande. Så här går det om man googlar spets + rosett.

För att inte tala om pappskallarna som joinar!

Jag gissar att killen (ja, vad trodde du?) som bildade den här gruppen är samma person som ser till att det fortfarande säljs tröjor med texten "Öl byggde denna vackra kropp" och arrangeras "Monster Jam" i Globen.

En mening jag aldrig trodde jag skulle säga

- Sorry, jag är ingen prostataexpert!
Och nu redigerar jag en snoppbild. Bra dag!

Turtles-vapen, artistnamnet, movesen, håret

Ja. Allt är faktiskt roligt med den här killen.

Varför...

... envisas jag med att åka tunnelbana när jag är som fullast?
I går fick jag ett ljushuvud efter mig på perrongen i Alvik som inte fattade de fina vinkarna. Jag började så smått ångra att jag åkte kommunalt och flyttade mig längre bort. Han kom efter och skrek hejaramsor om IFK Göteborg. Till slut surnade jag till och sa åt honom att han hade två alternativ: hålla käft och gå och störa nån annan eller så skulle jag ge honom en käftsmäll.
Då lommade han iväg. I morse kom jag på att jag nog hade en jäkla tur att han inte var lagd åt det lättretade hållet och gav mig en käftsmäll istället.

Japp, jag är både välutbildad och smart

Gå och dansa med underbara vänner: bra idé.
Gå och dansa och vara ute sent och gå och lägga sig, full som en kastrull, klockan fyra när man ska upp nio: mindre bra idé.

Jag var ett trasigt litet vrak när klockan ringde i morse, hade inte borstat tänderna och dessutom stått i ett kök halva natten och rökt. Med andra ord luktade håret som det brukade göra på söndagmorgnar i början av 2000-talet - askkopp. Var så trött på t-banan till jobbet att jag inte ens orkade försöka ha en bra kroppshållning och hela dagen har jag sedan suttit på redaktionen och knappt gjort en enda vettig sak. Eller, i alla fall inte i ett vettigt tempo.

Snart åker jag hem, tar med mig pad thai upp i soffan och plöjer två filmer, gärna småtöntiga med kärlekstema. Det borde hela en smula.

Tipsy Lucia

Lördagen: sova hur länge jag vill, julmusik, baka pepparkaksmuffins med ädelost, glögg redan klockan tre, inspelat luciatåg, tända ljus och en filt. Med dejt, middag och födelsedagsfest hack i häl måste jag säga att jag utnyttjar min enda lediga dag to the max. Och utan att vara stressad, småsvettig i pannan eller sur.
Första någonsin: lite småtipsy medan folk åker längdskidor på tv. Det tyder på att man korkat upp lagom tidigt.

"Inte för att vara tjatig, men..."

Pendlar mellan skitsur och sprudlande i dag. Skitsur hela förmiddagen hemma och ville helst bara sparka på något. Valde en dörr och fick ont i ont, och blev så klart ännu mer sur med en öm tå. Hade det inte varit för alla söta gubbar på t-banan så hade jag nog bitit någon på jobbet. En gubbe med käpp var sötast, han skrattade och skojade med folk som var apstressade och när jag frågade om han ville sitta så sa han "bara om jag får sitta bredvid dig". Gamla snälla gubbar gör mig alltid på bra humör!

Nu är jag lite irro igen. Folk som snart ska gå hem från jobbet en fredag borde ha mer trevligpotential än de har här. Alldeles nyss kom en av ledarskribenterna och var dryg. jag var ännu drygare tillbaka och sedan låg det ett åskmoln mellan oss resten av eftermiddagen. han drog den sämsta lögnen jag vet:
– Inte för att vara tjatig, men... Jo det menar du visst och ja, det är du!
Nu när jag tänker efter är det nog just vad jag borde ha svarat också...

Andra bra lögner:
"Nej, du stör inte"
"Nej, jag sover inte"
"Jag mår bra" (skulle vara underhållande om folk började svara superärligt på frågan "hur är läget?")

Och på ämnet moget...

I Idol-finalen sjunger Alice två låtar som verkar vara på samma tema: en KISS-låt och en PINK-låt.
Jag är nog inte vuxen, trots allt.

Move along, torsk

Till alla er som trodde Malmskillnadsgatan var Sveriges horgata nummer ett: Glöm det. Som om Gud hade en extra varm tanke över för mig så har jag upptäckt att mitt jobb ligger på samma gata som alla kåta gubbar cruisar upp och ned om nätterna i jakt på prostituerade. Och med tanke på hur kvinnorna som står längs gatan ser ut hinner man knappt sticka ut nästan förrän två bilar stannar och vevar ned rutan.
Så numera vågar jag inte gå utanför dörren förrän taxin kommit.

Samtidigt kan man ju undra om de tror att horor i Sverige ser ut som jag: helknäppt jacka, mössa neddragen till näsan och tom matlåda i näven...

Bra & anus, onsdag

Bra: Superdupersöt kille i tvättstugan som jag chitchattade med en stund medan vi bytte tvätttid.
Anus: Jag hade tights, ful kofta och sovfrisyr.

Nu: en timme crosstrainer innan jag infinner på mig skitjobbet.

Deppblogg - återkomsten

Jag tror man ska känna sig full av energi, glad och taggad efter en vecka utomlands. En kick man kan leva på ett tag som gör vintern mindre outhärdlig. Jag känner mig överkörd av tåget. Som om jag klev på flyget hem, men av någon anledning hamnade fel och klev av i Kazakstan och känner mig vilsen.
Sverige, Stockholm, Bromma, journalistkarriär. Allt det är helt fel för mig just nu. Jag vill inte. Jag vill tillbaka. Inte nödvändigtvis till alperna, men till ett mindre komplicerat liv med andra highs och lows.

Så klart var alperna fantastiskt dock. Segertåget drog fram genom Corvara som en uppfriskande vind, den byn blir nog sig aldrig lik igen. Veckan innehöll två meter snö, tomma backar, glüweine, stewardragg, stängda vägar, polenta, världens fjärde bästa after ski, uggs, pudersnö till midjan, inflammerade smalben, total internetfrihet, inhemska cigaretter, tvärstenade belgare, en förälskelse eller två, underställ, bëgnudÿs, rock'n'roll-flygning, brutna stavar. Bland annat.

Och plötsligt är Italien över allt: extrapris på prosciutto crudo på Ica, pastatest i kvällstidningarna, gli azzurri får spö på tv:n. Nu äter jag Baci, kollar på Britney-dokun och gömmer alla vassa föremål i lägenheten.

F U Sverige

Sverige kan hoppa upp och klappa sig någonstans. Snart sitter jag på en alptopp och spanar ut över Italien.
En vecka av italienska snötäckta berg, italienska viner, italienska män. Får se om jag kommer hem över huvudtaget.

Ciao tutti!