Söndag i bilder

Ett underställ.
En fika med fina vänner.
Ett badkar.

Plötsligt händer det - igen!

Stängt på grund av migrän.

Enda sättet att motstå massmordsfantasier på Drottninggatan

Frö eller djur?

Det slog mig just att det inte finns en chans i helvete att jag skulle se skillnad på ett linfrö och en skalbagge i min fröblandning. Inte en chans! Det är sånt man absolut inte vill tänka på.

Hej då jobbet, hallå rödtjut!

Om jag förut tyckte det var svårt att hålla näven ur godispåsen när jag jobbade natt är det numera history. Och det har inget att göra med att jag har med mig morötter i en burk. Det mest effektiva sättet är att gå igenom bildbyråerna efter Bombay som jag gjort de senaste två kvällarna. Jag mår fortfarande illa. Se det som mitt tips inför helgen om suget efter chips blir alldeles för svårt att hantera...

Hade svårt att somna för femtioelfte natten (läs: morgonen) i rad och låg och tänkte på Italien. Klänning, pumps och skidjacka kommer bli en riktig hit i byn på kvällarna. Tur att alla kommer se jävliga ut. Lyckades hinna handla både skidvantar och en ny mössa i går, i dag siktar jag på underställ (mmm, sexigt), vinterstövlar och lite snygga partykläder.

Helgens schema:
fredag: drinkar på Grill med Kanal 5. Sedan Tranan, öl och flipper med L, B & M.
lördag: AK och K kommer hit på glögg och vin och annat. Sedan dans någonstans där det inte är evighetslång kö. Så, Filipstad alltså?
söndag: adventsfika här hemma med KK, MM och J. Vad bakar man till en sådan? Eller, det kanske är då man köper något och håller god min. Resten av kvällen: packa och tvätta.

Nån är värd ett julkort

Vem i modebranschen är det jag ska tacka för att numera man får åka till jobbet i tights? Och då menar jag inte strumpbyxor, utan mjuka bomullstights. Släng in sockeplast så är jag tillbaka på Hagaborgs daghem på 80-talet.

Nu tar jag min sprängande huvudvärk och åker till jobbet. Mp3:n är full med italiensk och julig musik, det gör mig något fromare.

Lika som bär

En fyra för tre

Vad krävs för att något ska bli en klassiker, egentligen? I dagens Metro görs reklam för dvd-boxar med rubriken: "Äntligen på dvd. Svenska humorklassiker". Under syns bilder på Stefan & Krister, "Rena rama Rolf" och "En fyra för tre".

Ibland fattar man bra beslut

Jag fick precis en utskällning på ansiktsboken. En konfrontation och utskällning för att jag tagit bort en person jag inte pratat med på fem år som vän där. Det avslutades med "ha ett bra liv".

That's it: nu får han INTE komma på mitt kalas. Och jag slår vad om att min pappa är starkare än hans.

Hemhem

Jag längtar hem. Till Karlstad (konceptet hem är snårigt. Jag tror Stockholm är hem, Karlstad är hemhem och Norrland är hemhemhem. Eller nåt). Jag vet inte riktigt var det kommer från, men helt plötsligt vill jag bara hem. AK pratade om det i onsdags och var hemma i helgen. I går pratade jag med A i två timmar och längtade ännu mer. Hon vill att jag ska flytta hem, bo på Norrstrand och jobba på radion igen. En bråkdel av en sekund lät det lockande, men sen insåg jag att jag bara behöver hälsa på lite. Nu kollar jag på biljetter, tur och retur kostar 500 spänn. Det skulle vara väldigt värt det...

Home sweet home!

Tv-stjärnan

Mensvärk och snöstorm. Problem som, av nån konstiga anledning, båda löses bäst med Gossip Girl, chaite, badkar och gårdagens söndagsbilagor. Hissade upp persiennerna vid halv ett och tänkte med en gång att jag tajmat ledigheten finfint. Är hemskt lycklig över att kunna välja om jag vill gå ut i den här skiten eller ej. I dag väljer jag: ej.

Femmankompisarna mejlar bilder på mig från kvällens Boston Tea Party. Not a pretty sight, men ett ganska kul inslag när F&F testar full på jobbet. Det påminner mig om alla ansökningar jag ska skicka till produktionsbolagen. Alla dessa too do's. Jag tror jag skippar allt sånt tills jag kommer hem från alperna.

Lost in translation

Okej, det känns inte som söndag för mig. Men yoghurt med hallon och honung och knäckemacka framför sitcoms känns ganska söndag i alla fall. Jag är en sucker för sitcoms, ibland till och med de dåliga. Jag har inte så höga krav, helt enkelt. Nåt som man alltid får när man glor på sitcoms är taskiga översättare. Det är som att alla samhall-tjänster inom den sektorn finns där. "Walk through a production of Hair" blev "gå genom hår".

Min favorit är annars översättaren till Will & Grace, där blir det rätt i ungefär var tredje mening. Den bästa? När de pratade om wannabes översatte han "You Vanilla Ice" med "Din vaniljglass".

”Ni kan inte säga att han är död"

Jag börjar den här lördagen med att gråta.

Den som egentligen bestämmer

Jag tänkte radera R ur min mobil. "Kolla här" sa jag till K på tvärbanan och sträckte fram displayen. På den stod det R och "Vill du radera?". Jag tryckte ja och vips så försvann hann (och faktiskt lite av min ångest) ut i ingenstans. Jag var nämligen helt säker på att jag ville radera honom. Gud däremot, vill nåt annat. För när jag kommer hem och börjar radera hans sms står hans namn där- igen. Men det finns inte i telefonboken.

Gud eller Sony Ericsson ingår i nån slags komplott. Jag vet bara inte vem jag ska vända mig till först. Sony E är nog trötta på mina klagomål sedan förra gången och Gud skulle bara skratta, eftersom han nog vet nu att jag inte tror på honom. Och då skulle det ju bli lite fånigt att be om nåt.

Orka hålla på!

Thank God it is ... Friday

Alla hurrar för att det är fredag och jag biter i det sura och ska snart börja jobba. Jag avskyr att börja ett jobbigt pass en fredag eftermiddag. Då är det fika och lösgodis och "vad ska du göra i kväll?" överallt. Urk.

Jag försöker lura ut om jag vantrivs på jobbet eller om det är en fix idé. Efter mycket funderande tror jag inte det är det senare, vilket är så himla trist eftersom jag alltid varit så glad att jag har ett jobb jag gillar att gå till. Oavsett arbetsplats så har alltid jobbet varit roligt. Nu är både arbetsplatsen och arbetsuppgifterna som att hoppa ned i en mörk säck.

När jag behöver fundera gör jag två saker: diskar och promenerar. I dag valde jag det första och slängde även in städning i ekvationen. Det har gått ganska bra. Eller ja, lägenheten är ren i alla fall. Själv är jag nog lika förvirrad.

Encore un fois

I dag dricker jag mjölk direkt ur paketet. Eller skulle lika gärna kunna göra det, det är bara min goda uppfostran som hindrar mig. Men det är i det skicket jag är efter en förvånansvärt hård afton i går. Lätt hänt kanske när allt kostade 30 kronor i baren... Så nu gör jag nyttiga saker, som googlar Zone-dieten, sista minuten-resor och kollar efter nya träningsskor.

Tre slusatser efter i går:
* skinnkavaj kommer aldrig bli inne igen.
* det är fortfarande ball när vänner hookar upp med heta rockstjärnor.
* jag kan inte bli betrodd med en mobiltelefon när jag dricker.

Aktiv - under tvång

Dags för mig att släppa sargen och komma in i matchen tror jag. Jag har inte fattat att sommaren är slut och blir helförvirrad när jag måste tända lampan redan vid tre på eftermiddagen. "I dag igen?", liksom.

I dag är det samma sak som alltid första dagen av skiftet: sova lite för länge, lång promenad som jag inte njuter av alls, sen frukost framför dag-tv och en kropp som inte alls kommer i gång och vill vara med. För att de här två korta dagarna inte ska gå utan att jag gör nåt vettigt alls tvingar jag iväg mig själv på två roliga saker: mysfika med AK och sen journalistfest på Street som föregås av vin hemma hos kollega S.

Vad händer när magdans möter 1993?

F Y I

Nu har jag bestämt mig för att ta mig i kragen, rycka upp mig och inte ägna R lika mycket tid. Jag har ju för fanken en lång universitetsutbildning bakom mig, jag borde veta bättre än så!

Amen!

The game

Jag försöker strunta i "spelet", jag gör verkligen det. Men ändå sitter jag här nu och försöker sysselsätta mig medan jag hoppas att det ska trilla in ett mess i inkorgen.
R kom hem från USA i torsdag och damp ned hos mig redan samma dag. Det var "längtat" och "saknat" och "vacker" och en massa annat. Och ändå sitter jag här som ett fån och vet inte ett dugg vad som händer eller vad han tänker eller vad sjutton vi håller på med.
Och så har jag spillt mitt enda "messa första gången"-sms den här helgen på att vara full och ocharmig.

Män är skit.

Snillen spekulerar

I går var det SM i dåliga idéer. Jag vet inte riktigt vem som vann, men med tanke på att jag inte riktigt minns slutet på kvällen och K:s mage begår myteri i dag, så gissar jag att det var bubbeldjävulen som segrade.

Vi skulle egentligen gå ut, men runt halv ett insåg vi att det skeppet kanske redan hade lämnat hamn. Så vi fortsatte sitta här och prata och öppnade en flaska till. Sen ringde vi Taxi Stockholm och frågade vad det skulle kosta att ta sig till Oskarshamn och Mjölby, där R och Redaktörn befinner sig. Sen messade vi R och berättade om vår plan. Sen var vi på vippen att boka en 3 månaders-resa till USA. Sen åt K upp världens mest beresta Djungelvrål (som har varit tur och retur i Göteborg, Thailand, Rom och Göteborg igen, samt flyttat två gånger).

Nu ska jag krypa ut på en promenad och se om jag hittar mig själv någonstans där ute.

Ge mig ett gevär, någon

Topp tre: pissiga saker med en ny arbetsplats
* Ingen att luncha med.
* Man behövs egentligen inte riktigt, eftersom man "håller på att lära sig".
* Man kastas runt på olika platser så fort det dyker upp en ordinarie. So far i dag: fem olika datorer. Uppdatering: sex olika datorer.

Fy fanken vad jag längtar efter bubbelfest med K.

You gotta lova "Färjan"

Det här kan vara det roligaste jag sett på hela veckan.

Barnvisor är big bucks

Tydligen görs ett artistupprop mot illegal fildelning.
På den listan finns Georg Riedel. Undrar hur stora pengar han förlorar på nedladdningen? Jag menar, barnvisor..?

Andra roliga namn på listan: Dick Harrysson (!) & Björn Ranelid. Åter igen, big bucks!

Till K: Det är din technoversion av Ronja-låten Georg är sur över.

Äcklo i lunchrummet

Apropå lunchrummet blir jag nästan irriterad på mig själv att jag tycker det är sååå himla vidrigt att diska nån annans använda bestick när de rena är slut.
Medan maten gick i micron stod jag och karvade bort matrester på en gaffel och fick nästan anstränga mig för att hålla katarrmagen kvar i kroppen. Jag tar hellre en supergrisig micro än besticken. Alla dagar i veckan.

Julorgier

Någon har käkat risgrynsgröt i lunchrummet. Och nu tänker jag bara på jul i kvadrat. Inte bara på schemaläggningen för den helgen, mer julmusik och hyacinter liksom. Skönt som omväxling. I natt låg jag nämligen för första gången på flera månader och vred mig en bra stund innan jag kunde somna.
Jäkla skitchef som dumpar ansvaret på oskyldiga medarbetare... I dag fick jag veta att en kollega som har en annan religion och inte firar jul har erbjudit sig att jobba. Men fått nej. Kanske uppenbart varför jag sliter mitt hår här.

Om tre timmar slutar jag och då blir det julorgier med bad, rödvin och pepparkakor.

Jobbigt på jobbet

Just nu är det inget roligt att gå till jobbet.
I praktiken försöker cheferna tvinga mig att jobba julafton utan att rakt ut tvinga mig. Det gör mig både arg och lite ledsen. Jag tycker det är sjukt oproffsigt att anställa någon en månad innan jul och sedan förutsätta att hon kan jobba på julafton. Känns som något de kunde ha tagit upp redan vid första intervjun, men istället smyger de fram det och spelar på det dåliga samvetet. Trots att jag sagt från dag ett att jag bokade julbiljetterna redan i mitten av september.

Jobbar jag julafton blir jag sittande här. Ensam, utan chans att åka upp till mor. Då bryter jag hellre mitt kontrakt och säger upp mig.

Nu ska jag fundera ut hur tuff förhandlare man kan vara som nyanställd.

Dagens slutsatser

* Det tar tydligen mer än en timme för mina Mavalalack att torka. Snyggt som fan blev det när varje nagel såg ut som en krattad grusgång.
* Jag bryr mig inte om vilka som styr och ställer i AIK. Än mindre vilka som inte gör det.
* Ungskokt kyckling och broccoli må vara bra för katarren. Men smaklökarna jublade sannerligen inte. I morgon går jag tillbaka till krydda.
* Pistagenötter måste vara den enda nöten som inte går att köpa skalad.
* Folk i den här stan sparar gratistidningar på tok för länge. På sätet framför mig på väg till jobbet låg den här, PunktSE slutade ju ges ut i maj:
I övrigt var det en tidning med världens svåraste mejladress (i alla fall att förklara över telefon): punktse@punktse.se.

Kul och intressant inlägg, va?

Gud hör

Jag tror Gud hörde mig och L när vi satt i bilen och tuggade om "tjejer kan" och bar supertunga skåp och slängde byråer på tippen. Han skrattade nog hånfullt åt oss då. För så fort jag kom hem och hängde va mig jackan knakade väggen och plötsligt kom hatthyllan farande igen.

Så mycket för det.

Jaså, det kan bli söndag utan baksmälla?

Fruktsallad med vaniljyoghurt, dusch inklusive hårtvagning och nu blocketshopping med L och eventuellt en Ikea-tur.
Med tanke på att jag satt fast vid Hötorget på ett nedsläckt tåg vid kvart i tre i natt, så är jag sjukt nöjd att jag är så pigg som jag är nu.

Slayer! Uuuh!

Veckans bästa dag?

Stockholm är dött i kväll, bara så att ni vet. Folk är antingen ute på öar, plåtar isdansare, skriver isdansare, nattvandrar (!), går på 30-årsfester, går på dejter eller längtar efter sina mysbyxor.

Själv sitter jag redan i mysbyxor och hade hoppats på att kunna avancera ur det läget, typ nyss. Och det suraste av allt: jag har en fest av modell större att gå på, men jag behöver någon att ta med mig dit. Annars känner jag mig bara vilsen. Och nu kan/vill/orkar ingen.

Jag funderar på att messa den där killen och föreslå vin. Men vi har inte hörts sedan han sov här förra veckan och det kanske finns en anledning till det som jag inte vill känna till. Skit i kvadrat!

Google

Jag sitter och googlar. Dels försöker jag hitta resor till USA (trippen Las Vegas-San Francisco-Los Angeles) och nej, det har inget med sms:et att göra, vi ska åka framåt våren.

Sen kollar jag också upp min hälsa och det ger inget vidare utslag. K gissade att det jag känt i veckan är magkatarr och det var nog en fantastiskt korrekt diagnos. Utlösande faktorer? Stress (check), alkohol (check). Jag tror inte broccoli och havregrynsgröt räknas som ohälsosam mat, så där slipper jag undan. Men annars låter det som jag lyckats rätt bra med att dra på mig det här på egen hand. Well done.

Och här får ni gårdagens sämsta uttalande från århundradets fånigaste ledare:

Liljor i plast

När jag gick hem från Systemet med en hemskt tung kasse såg jag en kille med en bukett blommor i näven. Ni vet, med sådan med plast runt som man bara hittar på större matbutiker. Vita liljor var det. Och han hade blanka skor på sig. Jag tycker det var fint. Killar med ett stort fång röda rosor kan kännas cheesy tycker jag, men det är något rart med att de köpt dem på Ica. Kanske är det det handfallna jag går igång på, men jag fick nästan något vått i blicken när jag såg den kraken i dag.
Men så har jag ju också varit miss Waterwork hela den här veckan...

Nu ska jag snygga till mig, ta en flarra rödtjut i näven och knata över till M och hans norrländska polare. Sedan Debban.

Disträ

Jag kom just hem och upptäckte att jag gått runt hela dagen med en liten ring i ena örat och en stor i det andra.
Grattis, träskalle!

Blodigt allvar

Sms fredag 08:06
"Booty call. Kom hit, jag är i Vegas. Jag menar allvar.”

Byggare Bob

Jag gillar att svenska grovarbetare har tagit till sig lite av sina sydeuropeiska kollegor. Det finns en enda fördel med att halva Bromma rivs upp när de bygger bostadrätter och det är byggjobbarna. Snacka om tacksamt att få en vissling från en vrålsnygg snubbe efter sig på väg till t-banan när klockan inte ens har slagit sju på morgonen.

Visst, det känns ruggigt förutsägbart att gilla killar med blåbyxor och verktyg, men för min del får de gärna fortsätta bygga hus här utanför lång tid framöver...
Och nej, det här är bara en bildgoogling. Så goda är inte gudarna. Och shit, vad mycket gubbar i flanell man fick upp när man sökte på "construction worker".

Puss i ljumsken?

Uppenbarligen finns det fortfarande människor som slänger sig med de orden. Puss i ljumsken. K berättar om en kille som skriver "puss där det pirrar" och mina öron blöder lite. På något underligt sätt lyckas det slå "kramiz" med längder som inte ens går att mäta.

Den personen som fått andra människor att tro att det någonstans skulle vara socialt acceptabelt istället för efterblivet borde tas bort med nackskott.

Dagens mejlkonversation

Jag: Nu MÅSTE vi ju åka till Gävle. Och snart också, så ingen annan jävel hinner före!
K: Jag är på. Vi snackar med pyroman-CC och bokar tåg. Här ska eldas!

Tre väldigt korta

* Jag misstänker att jag är amerikan i själen. Först rös jag när jag valvakade i natt och hörde Obama-jublet i Chicago. Sedan grät jag en skvätt när amerikanska väljare grät av lycka över resultatet.
* Varje gång mina chefer mitt emot sänker rösten när de pratar med varandra tror jag att de pratar om hur jag sköter mig och försöker lyssna diskret. Snacka om paranoid.
* I går hann jag tänka på "Pretty Woman" minst fyra gånger på operan. Undrar vad jag tyckte var likheten mellan Julia Roberts och mig själv...

Störigt värre

Folk som:
* envisas med att stava te med h, till exempel thé eller (ännu värre) the.
* alla dessa modebloggare och reportrar som missbrukar ordet vintage. Vintage är vintage, resterande 95% är second hand. Om man tycker second hand har taskigt ryckte blir det inte bättre bara för att man slänger sig med fina ord.

Varför föreslog inte min syo att jag skulle bli språkpolis?

Dags att hissa intresseflagg

Min kropp har verkligen sinne för tajming.
Första dagen på nya jobbet, mamma på besök och middagar och diverse kulturinsatser om vart annat den här veckan. Då smyger sig influensan på. Jag kan väl för sjutton gubbar inte sjukanmäla mig dag två? Det är bara att bita ihop, fast hela kroppen värker så fort jag är vaken. På middagen hemma hos kusin A vred jag mig som en mask fram och tillbaka utan att det sluta göra ont. Skit också.

Nu sova efter världens längsta dygn. I morgon: lite mindre rookie på jobbet, middag med mor och sedan La Bohéme på Kungliga Operan.

Nån som vill läsa om havandeskapskrämen?

I dag öppnade jag Ansiktsboken strax efter att jag vaknade, det vill säga framåt halv två-snåret. Nu funderar jag på att bara avsluta mitt konto där helt. Det här är liksom bara lite för mycket för min smak.

S är en gammal klasskamrat till mig. Vi har aldrig umgåtts utanför skolan och har inte sagt ett ljud till varandra sedan skolan slutade. Nu är hon på smällen och det vill jag tydligen ta del av. Holy macaroni.

Nu åker jag till Hornstull för hemgjord pizza och filmmys med bröderna.

Är det nåt snuskigt?

Är det nån som vet vad det är Meatloaf inte kan tänka sig att göra?

Vi ses på torken!

"18 glas vin på en vecka är väl inte så mycket", tänkte jag och K i går när det diskuterades alkoholvanor hemma hos L. Hon hade tänt i brasan och köpt glögg och vi pratade och skrattade och åt mat hela kvällen. Och drack vin. Så klart.

Kanske är 18 glas rätt mycket ändå, i alla fall om man, i motsats till oss, har ett normalt liv med normala tider och normala jobb. Vi har inget av det just nu, och då funkar ju de där 18 bra för att sätta färg på annars lite trista veckor. Jag kanske borde överväga en vit vecka ändå, trots att jag verkligen inte vill. Det här är ju så mycket roligare...

Nu har jag varit ute och gått i solen en timma. Det står en spenatlasagne i ugnen och jag dricker julmust. Bra lördag!