Jag konverterar

Bästa delen av nyårsafton avklarad: ensam partyfix med bra musik och ett glas vin. Röker genom fönstret för första gången - i den här lägenheten alltså. Det har jag nog gjort i alla mina tidigare lägenheter, förutom i Bandharlem där jag (då: vi) hade balkong.
Snart iväg till Norén-middag hos CC i Årsta. Hon bjöd på fyllan in servitrisen på Fenix, som konstigt nog tackade ja. Mycket underligt. Men minst lika intressant.

Jag ser fram emot 2009. 2008 var ett konstigt år på många sätt. Det kan vi gott lämna bakom oss. I kväll gnuggar jag och CC magen på Buddha, för det ska tydligen ge tur i kärlek. Det är aldrig för sent att konvertera...

Det blir inte som man tänkt sig

* Jag skulle inte bry mig så mycket. Nu står jag här och ska laga en älgstek (!).
* Jag skulle inte köpa ny klänning utan ta en av de tio tusen svarta jag har. Nu har jag tio tusen plus en.
* Jag skulle inte springa på stan för att köpa grejer till nyår, för jag bryr mig ju ändå inte. Jag sprang i femtioelva affärer i dag och har dessutom köpt nya spolar och backup-kläder.

Nyårslöfte att göra som man planerat?

En hit är en hit är en hit

Apropå Britneycovers.

Det kom ett mejl

Jag klagade i mitt inre innan jul på att den enda vettiga killen på jobbet slutade lagom till att jag upptäckte hur vettig han var. I dag när jag kom hit låg det ett mejl i min inkorg:
"Du. Jag är förmodligen helt ute och cyklar här, men när man redan slutat så tänker jag att man har råd att göra bort sig. Funderar således på om du har lust att ses igen? I något mer icke-jobbrelaterat sammanhang. Kanske?"

I think I do.

Ett tecken. Eller bara snuskig fantasi

Jag tror att jag behöver hångla. Lite romance. Lite uppsmackad mot en vägg med en hatthylla i bakhuvudet utan att byr sig, liksom. Det är i alla fall slutsatsen jag drar av att jag fyra av de fem senaste nätterna har drömt om sånt.

I går var det två killar som figurerade (nej, separat), båda från Karlstad. En finfin kille som jag dock är totalt oattraherad av och en som jag hade en liten, men ändå ganska utdragen crush på. Är det Gud som säger mig något nu när jag precis ska boka biljetter hem till Värmeland?

"Welcome home", säger Magnus

Jag vill bara meddela att världskriget som härjar på Statens Järnvägar nu är över. För min del i alla fall. Sträckan Skogen-Sollefteå-Härnösand-Sundsvall-Stockholm har sällan känts så lång. Och sällan så trång. Extra vänligt att se till att ha busstationen i Härnösand stängd på en av Sveriges mesta resdagar och jag var tvungen att fly in på Frasses hamburgare för att inte det gamla blaskiga vallonblodet skulle stelna helt i de nikotinförgiftade venerna.

En halv livstid senare klev jag av i Stockholm. Jag prisade civilisationen med en cigg och Magnus Carlson önskade "Welcome home" i lurarna. Till och med väntan på gröna linjen på t-centralen värmde lite. Då har man längtat!

"The only man for me..."

Ett citat jag tar med mig resten av julveckan : "The only man for me is Jansson. Janssons frestelse".
CC, visdomens sanna källa!

Ett inlägg utan fyndig rubrik. Yeah, you heard me!

Åh, ljuva ledighet. Skulle jag vilja säga, för egentligen går jag mest runt och tycker det känns konstigt att jag inte jobbar. Elva av de senaste fjorton dagarna har ju jag suttit och tagit ett litet steg närmare musarm, då känns en vecka ledigt knepigt att greppa.

Ändå en rätt skön dag, borträknat min sväng förbi Kungsgatan. Träffade bror på Stureplan och gick och käkade lunch på ett ställe vid Östermalmshallen. De hade lustiga julsallader, men jag kände att jag nog får så det räcker ändå och valde en Ceasar istället. Vi pratade galna taxichaufförer, att få en bedrägerihärva i julklapp och kompisar med coola jobb och franska flickvänner. Det var fint. Vi bytte julklappar och sen åkte han hem för att hämta väskan och dra till Värmland.

Jag köpte två julklappar till mig själv, bara för att! Det blev en parfym och en ny iPod, eftersom min gamla fick ny ägare på t-banan för några veckor sen. Gick Kungsgatan mot Hötorget och svängde in på Siba för poden. 50 nummer före mig i kön och jag bet ihop i tjugo nummer tills jag insåg att det bara var för betjäning. Sedan var det minst 60 meter kö till kassan. Fuck it, tänkte jag och kom på att Mac-butiken ligger en bit upp. Svart Nano, ja 8 gig, tack, hej då och hej t-banan. Snabbt och enkelt.

Nu spenderar jag kvällen med att packa väskan med kläder och mig själv med glögg. Vinrus, gött käk och en bra film är min uppladdning för skogen.

Det kom ett sms från skogen...

”Nu har jag gjort saffransbröd, vörtbröd, kanelbiscotti och mormors fudge. Jag sparar resten av godisfixandet tills du kommer. Puss från mamma”.
Om två dygn eldar jag i brasan, kokar knäck och går i snön med vovven. Är det fysiskt möjligt att längta ihjäl sig?

Varför man måste älska parlörer

Très important.

Enda räddningen nattetid på redaktionen

En dejt är ingen dejt, men vad är en flirt?

Firmajulfester är bra skit. Särskilt när det inte är ens egna utan man crashar andras. Då behöver man absolut inte kunna stava till nästa arbetsdag, chef eller skandal. Trots det, så låg vår lilla crashande styrka i kraftigt lä i går. Det är liksom det andra med att gå på firmajulfest på andras "firmor": de har ett så kraftigt försprång in i promilleträsket att man vet att man aldrig kommer i kapp. Därför kan man härja ännu mer ohämmat - ingen har en aning om vad man håller på med ändå.

Så det gjorde jag. Bland annat försökte jag desperat tolka det oblyga flirtandet från en av världens hetaste killar, eftersom jag vet att han är stabil med sin sambo. Var det flirt eller var det, för tredje gången, bara omotiverad övertrevlighet med fysiska tvångssyndrom? Detta hände efter en dejt tidigare på kvällen med killen som verkade charmigt nördig, men visade sig bara vara nördig. När han nämnde sci-fi-bokhandeln i Gamla stan visste jag att det var klippt. Trots det sa jag ja när han frågade om vi hann med en fika också efter promenaden. Jag ville inte vara obvious, liksom. Och nu vet jag inte hur jag ska ta mig ur det utan att vara tvärdissig. Jag ska fan sluta dejta och börja hångla på krogen igen. Back to my roots, liksom. Då vet man i alla fall vad man får. Ångest..?

Not so chic!

Men åh, varför måste extremstöriga Charlotta Flinkenberg envisas med att läsa alla voice overs till Chic-reklamen?
Hennes jobbiga röst och ännu jobbigare stil är enda anledningen till att jag inte ens öppnat den där tidningen än... Sluta förpesta min 21-tummare!

Nya dimensioner av att vara pank

Tecken på att man är pank - på riktigt:
* Man styr om en dejt från vindrickande på Grappa till promenad runt Karlberg för att man inte har råd med annat. Extra pluspoäng för att man inte vågar erkänna att det är ekonomiska skäl, utan skyller, helt ogrundat, på magkatarren.
* Man tycker att det är mycket värt att föra över de 51,46 som låg på sparkontot och tänker att det borde räcka till en extra öl.

Jag älskar Youtube

Självmordsmusik med bjällerklang

Jag känner mig ibland lite corny som har julmusik i lurarna på t-banan och tycker att det gör mig zen. Lite "Ave Maria" och jag erbjuder folk min sittplats trots att jag har ont i fötterna och skojpratar med gubbar fast än jag har migrän.
Men ingen jul är komplett utan lite suicidala toner. Så i dag är det Glasvegas julplatta och Counting Crows - A long december i högtalarna. Aaah, handledssnittarrock med bjällerklang...

Nu ska jag värma lite glögg innan A kommer hit. Jag ska bjuda på middag och sedan ska han och jag bli salongsberusade, gnälla på världen, älta problem och plocka saltkorn ur varandras sår. Like the old days.

Så nära slaveri man kommer

70 timmar jobb på sex dagar. Inte underligt att disken var odiskad, kylskåpet tomt och jag sov till halv ett i morse. Och obeskrivligt skönt att planera Italien i mars med fina K. Vi satt i min soffa och pratade om hennes spännande karriärlyft, vår bokidé och vilken stad vi ska bestämma oss för att bo i. Jag är sugen på Rom, men K är smart nog att tänka på hyerskonstnader. Så än så länge är inget bestämt. Men bollen är i rullning. Och jag tycker det är lättare att ha skitjobbet hägrande på fredag (sista tre nätterna innan "jullovet")om jag kan tänka på vad som händer när vicket på skitjobbet är slut...

(Och ja, det är bättre att ha ett skitjobb än inget alls. Men jag vill gnälla lite ändå)

Allt är relativt

Definitionen av "sofistikerad" verkar vara flytande. Så här går det om man googlar spets + rosett.

För att inte tala om pappskallarna som joinar!

Jag gissar att killen (ja, vad trodde du?) som bildade den här gruppen är samma person som ser till att det fortfarande säljs tröjor med texten "Öl byggde denna vackra kropp" och arrangeras "Monster Jam" i Globen.

En mening jag aldrig trodde jag skulle säga

- Sorry, jag är ingen prostataexpert!
Och nu redigerar jag en snoppbild. Bra dag!

Turtles-vapen, artistnamnet, movesen, håret

Ja. Allt är faktiskt roligt med den här killen.

Varför...

... envisas jag med att åka tunnelbana när jag är som fullast?
I går fick jag ett ljushuvud efter mig på perrongen i Alvik som inte fattade de fina vinkarna. Jag började så smått ångra att jag åkte kommunalt och flyttade mig längre bort. Han kom efter och skrek hejaramsor om IFK Göteborg. Till slut surnade jag till och sa åt honom att han hade två alternativ: hålla käft och gå och störa nån annan eller så skulle jag ge honom en käftsmäll.
Då lommade han iväg. I morse kom jag på att jag nog hade en jäkla tur att han inte var lagd åt det lättretade hållet och gav mig en käftsmäll istället.

Japp, jag är både välutbildad och smart

Gå och dansa med underbara vänner: bra idé.
Gå och dansa och vara ute sent och gå och lägga sig, full som en kastrull, klockan fyra när man ska upp nio: mindre bra idé.

Jag var ett trasigt litet vrak när klockan ringde i morse, hade inte borstat tänderna och dessutom stått i ett kök halva natten och rökt. Med andra ord luktade håret som det brukade göra på söndagmorgnar i början av 2000-talet - askkopp. Var så trött på t-banan till jobbet att jag inte ens orkade försöka ha en bra kroppshållning och hela dagen har jag sedan suttit på redaktionen och knappt gjort en enda vettig sak. Eller, i alla fall inte i ett vettigt tempo.

Snart åker jag hem, tar med mig pad thai upp i soffan och plöjer två filmer, gärna småtöntiga med kärlekstema. Det borde hela en smula.

Tipsy Lucia

Lördagen: sova hur länge jag vill, julmusik, baka pepparkaksmuffins med ädelost, glögg redan klockan tre, inspelat luciatåg, tända ljus och en filt. Med dejt, middag och födelsedagsfest hack i häl måste jag säga att jag utnyttjar min enda lediga dag to the max. Och utan att vara stressad, småsvettig i pannan eller sur.
Första någonsin: lite småtipsy medan folk åker längdskidor på tv. Det tyder på att man korkat upp lagom tidigt.

"Inte för att vara tjatig, men..."

Pendlar mellan skitsur och sprudlande i dag. Skitsur hela förmiddagen hemma och ville helst bara sparka på något. Valde en dörr och fick ont i ont, och blev så klart ännu mer sur med en öm tå. Hade det inte varit för alla söta gubbar på t-banan så hade jag nog bitit någon på jobbet. En gubbe med käpp var sötast, han skrattade och skojade med folk som var apstressade och när jag frågade om han ville sitta så sa han "bara om jag får sitta bredvid dig". Gamla snälla gubbar gör mig alltid på bra humör!

Nu är jag lite irro igen. Folk som snart ska gå hem från jobbet en fredag borde ha mer trevligpotential än de har här. Alldeles nyss kom en av ledarskribenterna och var dryg. jag var ännu drygare tillbaka och sedan låg det ett åskmoln mellan oss resten av eftermiddagen. han drog den sämsta lögnen jag vet:
– Inte för att vara tjatig, men... Jo det menar du visst och ja, det är du!
Nu när jag tänker efter är det nog just vad jag borde ha svarat också...

Andra bra lögner:
"Nej, du stör inte"
"Nej, jag sover inte"
"Jag mår bra" (skulle vara underhållande om folk började svara superärligt på frågan "hur är läget?")

Och på ämnet moget...

I Idol-finalen sjunger Alice två låtar som verkar vara på samma tema: en KISS-låt och en PINK-låt.
Jag är nog inte vuxen, trots allt.

Move along, torsk

Till alla er som trodde Malmskillnadsgatan var Sveriges horgata nummer ett: Glöm det. Som om Gud hade en extra varm tanke över för mig så har jag upptäckt att mitt jobb ligger på samma gata som alla kåta gubbar cruisar upp och ned om nätterna i jakt på prostituerade. Och med tanke på hur kvinnorna som står längs gatan ser ut hinner man knappt sticka ut nästan förrän två bilar stannar och vevar ned rutan.
Så numera vågar jag inte gå utanför dörren förrän taxin kommit.

Samtidigt kan man ju undra om de tror att horor i Sverige ser ut som jag: helknäppt jacka, mössa neddragen till näsan och tom matlåda i näven...

Bra & anus, onsdag

Bra: Superdupersöt kille i tvättstugan som jag chitchattade med en stund medan vi bytte tvätttid.
Anus: Jag hade tights, ful kofta och sovfrisyr.

Nu: en timme crosstrainer innan jag infinner på mig skitjobbet.

Deppblogg - återkomsten

Jag tror man ska känna sig full av energi, glad och taggad efter en vecka utomlands. En kick man kan leva på ett tag som gör vintern mindre outhärdlig. Jag känner mig överkörd av tåget. Som om jag klev på flyget hem, men av någon anledning hamnade fel och klev av i Kazakstan och känner mig vilsen.
Sverige, Stockholm, Bromma, journalistkarriär. Allt det är helt fel för mig just nu. Jag vill inte. Jag vill tillbaka. Inte nödvändigtvis till alperna, men till ett mindre komplicerat liv med andra highs och lows.

Så klart var alperna fantastiskt dock. Segertåget drog fram genom Corvara som en uppfriskande vind, den byn blir nog sig aldrig lik igen. Veckan innehöll två meter snö, tomma backar, glüweine, stewardragg, stängda vägar, polenta, världens fjärde bästa after ski, uggs, pudersnö till midjan, inflammerade smalben, total internetfrihet, inhemska cigaretter, tvärstenade belgare, en förälskelse eller två, underställ, bëgnudÿs, rock'n'roll-flygning, brutna stavar. Bland annat.

Och plötsligt är Italien över allt: extrapris på prosciutto crudo på Ica, pastatest i kvällstidningarna, gli azzurri får spö på tv:n. Nu äter jag Baci, kollar på Britney-dokun och gömmer alla vassa föremål i lägenheten.

F U Sverige

Sverige kan hoppa upp och klappa sig någonstans. Snart sitter jag på en alptopp och spanar ut över Italien.
En vecka av italienska snötäckta berg, italienska viner, italienska män. Får se om jag kommer hem över huvudtaget.

Ciao tutti!

Söndag i bilder

Ett underställ.
En fika med fina vänner.
Ett badkar.

Plötsligt händer det - igen!

Stängt på grund av migrän.

Enda sättet att motstå massmordsfantasier på Drottninggatan

Frö eller djur?

Det slog mig just att det inte finns en chans i helvete att jag skulle se skillnad på ett linfrö och en skalbagge i min fröblandning. Inte en chans! Det är sånt man absolut inte vill tänka på.

Hej då jobbet, hallå rödtjut!

Om jag förut tyckte det var svårt att hålla näven ur godispåsen när jag jobbade natt är det numera history. Och det har inget att göra med att jag har med mig morötter i en burk. Det mest effektiva sättet är att gå igenom bildbyråerna efter Bombay som jag gjort de senaste två kvällarna. Jag mår fortfarande illa. Se det som mitt tips inför helgen om suget efter chips blir alldeles för svårt att hantera...

Hade svårt att somna för femtioelfte natten (läs: morgonen) i rad och låg och tänkte på Italien. Klänning, pumps och skidjacka kommer bli en riktig hit i byn på kvällarna. Tur att alla kommer se jävliga ut. Lyckades hinna handla både skidvantar och en ny mössa i går, i dag siktar jag på underställ (mmm, sexigt), vinterstövlar och lite snygga partykläder.

Helgens schema:
fredag: drinkar på Grill med Kanal 5. Sedan Tranan, öl och flipper med L, B & M.
lördag: AK och K kommer hit på glögg och vin och annat. Sedan dans någonstans där det inte är evighetslång kö. Så, Filipstad alltså?
söndag: adventsfika här hemma med KK, MM och J. Vad bakar man till en sådan? Eller, det kanske är då man köper något och håller god min. Resten av kvällen: packa och tvätta.

Nån är värd ett julkort

Vem i modebranschen är det jag ska tacka för att numera man får åka till jobbet i tights? Och då menar jag inte strumpbyxor, utan mjuka bomullstights. Släng in sockeplast så är jag tillbaka på Hagaborgs daghem på 80-talet.

Nu tar jag min sprängande huvudvärk och åker till jobbet. Mp3:n är full med italiensk och julig musik, det gör mig något fromare.

Lika som bär

En fyra för tre

Vad krävs för att något ska bli en klassiker, egentligen? I dagens Metro görs reklam för dvd-boxar med rubriken: "Äntligen på dvd. Svenska humorklassiker". Under syns bilder på Stefan & Krister, "Rena rama Rolf" och "En fyra för tre".

Ibland fattar man bra beslut

Jag fick precis en utskällning på ansiktsboken. En konfrontation och utskällning för att jag tagit bort en person jag inte pratat med på fem år som vän där. Det avslutades med "ha ett bra liv".

That's it: nu får han INTE komma på mitt kalas. Och jag slår vad om att min pappa är starkare än hans.

Hemhem

Jag längtar hem. Till Karlstad (konceptet hem är snårigt. Jag tror Stockholm är hem, Karlstad är hemhem och Norrland är hemhemhem. Eller nåt). Jag vet inte riktigt var det kommer från, men helt plötsligt vill jag bara hem. AK pratade om det i onsdags och var hemma i helgen. I går pratade jag med A i två timmar och längtade ännu mer. Hon vill att jag ska flytta hem, bo på Norrstrand och jobba på radion igen. En bråkdel av en sekund lät det lockande, men sen insåg jag att jag bara behöver hälsa på lite. Nu kollar jag på biljetter, tur och retur kostar 500 spänn. Det skulle vara väldigt värt det...

Home sweet home!

Tv-stjärnan

Mensvärk och snöstorm. Problem som, av nån konstiga anledning, båda löses bäst med Gossip Girl, chaite, badkar och gårdagens söndagsbilagor. Hissade upp persiennerna vid halv ett och tänkte med en gång att jag tajmat ledigheten finfint. Är hemskt lycklig över att kunna välja om jag vill gå ut i den här skiten eller ej. I dag väljer jag: ej.

Femmankompisarna mejlar bilder på mig från kvällens Boston Tea Party. Not a pretty sight, men ett ganska kul inslag när F&F testar full på jobbet. Det påminner mig om alla ansökningar jag ska skicka till produktionsbolagen. Alla dessa too do's. Jag tror jag skippar allt sånt tills jag kommer hem från alperna.

Lost in translation

Okej, det känns inte som söndag för mig. Men yoghurt med hallon och honung och knäckemacka framför sitcoms känns ganska söndag i alla fall. Jag är en sucker för sitcoms, ibland till och med de dåliga. Jag har inte så höga krav, helt enkelt. Nåt som man alltid får när man glor på sitcoms är taskiga översättare. Det är som att alla samhall-tjänster inom den sektorn finns där. "Walk through a production of Hair" blev "gå genom hår".

Min favorit är annars översättaren till Will & Grace, där blir det rätt i ungefär var tredje mening. Den bästa? När de pratade om wannabes översatte han "You Vanilla Ice" med "Din vaniljglass".

”Ni kan inte säga att han är död"

Jag börjar den här lördagen med att gråta.

Den som egentligen bestämmer

Jag tänkte radera R ur min mobil. "Kolla här" sa jag till K på tvärbanan och sträckte fram displayen. På den stod det R och "Vill du radera?". Jag tryckte ja och vips så försvann hann (och faktiskt lite av min ångest) ut i ingenstans. Jag var nämligen helt säker på att jag ville radera honom. Gud däremot, vill nåt annat. För när jag kommer hem och börjar radera hans sms står hans namn där- igen. Men det finns inte i telefonboken.

Gud eller Sony Ericsson ingår i nån slags komplott. Jag vet bara inte vem jag ska vända mig till först. Sony E är nog trötta på mina klagomål sedan förra gången och Gud skulle bara skratta, eftersom han nog vet nu att jag inte tror på honom. Och då skulle det ju bli lite fånigt att be om nåt.

Orka hålla på!

Thank God it is ... Friday

Alla hurrar för att det är fredag och jag biter i det sura och ska snart börja jobba. Jag avskyr att börja ett jobbigt pass en fredag eftermiddag. Då är det fika och lösgodis och "vad ska du göra i kväll?" överallt. Urk.

Jag försöker lura ut om jag vantrivs på jobbet eller om det är en fix idé. Efter mycket funderande tror jag inte det är det senare, vilket är så himla trist eftersom jag alltid varit så glad att jag har ett jobb jag gillar att gå till. Oavsett arbetsplats så har alltid jobbet varit roligt. Nu är både arbetsplatsen och arbetsuppgifterna som att hoppa ned i en mörk säck.

När jag behöver fundera gör jag två saker: diskar och promenerar. I dag valde jag det första och slängde även in städning i ekvationen. Det har gått ganska bra. Eller ja, lägenheten är ren i alla fall. Själv är jag nog lika förvirrad.

Encore un fois

I dag dricker jag mjölk direkt ur paketet. Eller skulle lika gärna kunna göra det, det är bara min goda uppfostran som hindrar mig. Men det är i det skicket jag är efter en förvånansvärt hård afton i går. Lätt hänt kanske när allt kostade 30 kronor i baren... Så nu gör jag nyttiga saker, som googlar Zone-dieten, sista minuten-resor och kollar efter nya träningsskor.

Tre slusatser efter i går:
* skinnkavaj kommer aldrig bli inne igen.
* det är fortfarande ball när vänner hookar upp med heta rockstjärnor.
* jag kan inte bli betrodd med en mobiltelefon när jag dricker.

Aktiv - under tvång

Dags för mig att släppa sargen och komma in i matchen tror jag. Jag har inte fattat att sommaren är slut och blir helförvirrad när jag måste tända lampan redan vid tre på eftermiddagen. "I dag igen?", liksom.

I dag är det samma sak som alltid första dagen av skiftet: sova lite för länge, lång promenad som jag inte njuter av alls, sen frukost framför dag-tv och en kropp som inte alls kommer i gång och vill vara med. För att de här två korta dagarna inte ska gå utan att jag gör nåt vettigt alls tvingar jag iväg mig själv på två roliga saker: mysfika med AK och sen journalistfest på Street som föregås av vin hemma hos kollega S.

Vad händer när magdans möter 1993?

F Y I

Nu har jag bestämt mig för att ta mig i kragen, rycka upp mig och inte ägna R lika mycket tid. Jag har ju för fanken en lång universitetsutbildning bakom mig, jag borde veta bättre än så!

Amen!

The game

Jag försöker strunta i "spelet", jag gör verkligen det. Men ändå sitter jag här nu och försöker sysselsätta mig medan jag hoppas att det ska trilla in ett mess i inkorgen.
R kom hem från USA i torsdag och damp ned hos mig redan samma dag. Det var "längtat" och "saknat" och "vacker" och en massa annat. Och ändå sitter jag här som ett fån och vet inte ett dugg vad som händer eller vad han tänker eller vad sjutton vi håller på med.
Och så har jag spillt mitt enda "messa första gången"-sms den här helgen på att vara full och ocharmig.

Män är skit.

Snillen spekulerar

I går var det SM i dåliga idéer. Jag vet inte riktigt vem som vann, men med tanke på att jag inte riktigt minns slutet på kvällen och K:s mage begår myteri i dag, så gissar jag att det var bubbeldjävulen som segrade.

Vi skulle egentligen gå ut, men runt halv ett insåg vi att det skeppet kanske redan hade lämnat hamn. Så vi fortsatte sitta här och prata och öppnade en flaska till. Sen ringde vi Taxi Stockholm och frågade vad det skulle kosta att ta sig till Oskarshamn och Mjölby, där R och Redaktörn befinner sig. Sen messade vi R och berättade om vår plan. Sen var vi på vippen att boka en 3 månaders-resa till USA. Sen åt K upp världens mest beresta Djungelvrål (som har varit tur och retur i Göteborg, Thailand, Rom och Göteborg igen, samt flyttat två gånger).

Nu ska jag krypa ut på en promenad och se om jag hittar mig själv någonstans där ute.

Ge mig ett gevär, någon

Topp tre: pissiga saker med en ny arbetsplats
* Ingen att luncha med.
* Man behövs egentligen inte riktigt, eftersom man "håller på att lära sig".
* Man kastas runt på olika platser så fort det dyker upp en ordinarie. So far i dag: fem olika datorer. Uppdatering: sex olika datorer.

Fy fanken vad jag längtar efter bubbelfest med K.

You gotta lova "Färjan"

Det här kan vara det roligaste jag sett på hela veckan.

Barnvisor är big bucks

Tydligen görs ett artistupprop mot illegal fildelning.
På den listan finns Georg Riedel. Undrar hur stora pengar han förlorar på nedladdningen? Jag menar, barnvisor..?

Andra roliga namn på listan: Dick Harrysson (!) & Björn Ranelid. Åter igen, big bucks!

Till K: Det är din technoversion av Ronja-låten Georg är sur över.

Äcklo i lunchrummet

Apropå lunchrummet blir jag nästan irriterad på mig själv att jag tycker det är sååå himla vidrigt att diska nån annans använda bestick när de rena är slut.
Medan maten gick i micron stod jag och karvade bort matrester på en gaffel och fick nästan anstränga mig för att hålla katarrmagen kvar i kroppen. Jag tar hellre en supergrisig micro än besticken. Alla dagar i veckan.

Julorgier

Någon har käkat risgrynsgröt i lunchrummet. Och nu tänker jag bara på jul i kvadrat. Inte bara på schemaläggningen för den helgen, mer julmusik och hyacinter liksom. Skönt som omväxling. I natt låg jag nämligen för första gången på flera månader och vred mig en bra stund innan jag kunde somna.
Jäkla skitchef som dumpar ansvaret på oskyldiga medarbetare... I dag fick jag veta att en kollega som har en annan religion och inte firar jul har erbjudit sig att jobba. Men fått nej. Kanske uppenbart varför jag sliter mitt hår här.

Om tre timmar slutar jag och då blir det julorgier med bad, rödvin och pepparkakor.

Jobbigt på jobbet

Just nu är det inget roligt att gå till jobbet.
I praktiken försöker cheferna tvinga mig att jobba julafton utan att rakt ut tvinga mig. Det gör mig både arg och lite ledsen. Jag tycker det är sjukt oproffsigt att anställa någon en månad innan jul och sedan förutsätta att hon kan jobba på julafton. Känns som något de kunde ha tagit upp redan vid första intervjun, men istället smyger de fram det och spelar på det dåliga samvetet. Trots att jag sagt från dag ett att jag bokade julbiljetterna redan i mitten av september.

Jobbar jag julafton blir jag sittande här. Ensam, utan chans att åka upp till mor. Då bryter jag hellre mitt kontrakt och säger upp mig.

Nu ska jag fundera ut hur tuff förhandlare man kan vara som nyanställd.

Dagens slutsatser

* Det tar tydligen mer än en timme för mina Mavalalack att torka. Snyggt som fan blev det när varje nagel såg ut som en krattad grusgång.
* Jag bryr mig inte om vilka som styr och ställer i AIK. Än mindre vilka som inte gör det.
* Ungskokt kyckling och broccoli må vara bra för katarren. Men smaklökarna jublade sannerligen inte. I morgon går jag tillbaka till krydda.
* Pistagenötter måste vara den enda nöten som inte går att köpa skalad.
* Folk i den här stan sparar gratistidningar på tok för länge. På sätet framför mig på väg till jobbet låg den här, PunktSE slutade ju ges ut i maj:
I övrigt var det en tidning med världens svåraste mejladress (i alla fall att förklara över telefon): punktse@punktse.se.

Kul och intressant inlägg, va?

Gud hör

Jag tror Gud hörde mig och L när vi satt i bilen och tuggade om "tjejer kan" och bar supertunga skåp och slängde byråer på tippen. Han skrattade nog hånfullt åt oss då. För så fort jag kom hem och hängde va mig jackan knakade väggen och plötsligt kom hatthyllan farande igen.

Så mycket för det.

Jaså, det kan bli söndag utan baksmälla?

Fruktsallad med vaniljyoghurt, dusch inklusive hårtvagning och nu blocketshopping med L och eventuellt en Ikea-tur.
Med tanke på att jag satt fast vid Hötorget på ett nedsläckt tåg vid kvart i tre i natt, så är jag sjukt nöjd att jag är så pigg som jag är nu.

Slayer! Uuuh!

Veckans bästa dag?

Stockholm är dött i kväll, bara så att ni vet. Folk är antingen ute på öar, plåtar isdansare, skriver isdansare, nattvandrar (!), går på 30-årsfester, går på dejter eller längtar efter sina mysbyxor.

Själv sitter jag redan i mysbyxor och hade hoppats på att kunna avancera ur det läget, typ nyss. Och det suraste av allt: jag har en fest av modell större att gå på, men jag behöver någon att ta med mig dit. Annars känner jag mig bara vilsen. Och nu kan/vill/orkar ingen.

Jag funderar på att messa den där killen och föreslå vin. Men vi har inte hörts sedan han sov här förra veckan och det kanske finns en anledning till det som jag inte vill känna till. Skit i kvadrat!

Google

Jag sitter och googlar. Dels försöker jag hitta resor till USA (trippen Las Vegas-San Francisco-Los Angeles) och nej, det har inget med sms:et att göra, vi ska åka framåt våren.

Sen kollar jag också upp min hälsa och det ger inget vidare utslag. K gissade att det jag känt i veckan är magkatarr och det var nog en fantastiskt korrekt diagnos. Utlösande faktorer? Stress (check), alkohol (check). Jag tror inte broccoli och havregrynsgröt räknas som ohälsosam mat, så där slipper jag undan. Men annars låter det som jag lyckats rätt bra med att dra på mig det här på egen hand. Well done.

Och här får ni gårdagens sämsta uttalande från århundradets fånigaste ledare:

Liljor i plast

När jag gick hem från Systemet med en hemskt tung kasse såg jag en kille med en bukett blommor i näven. Ni vet, med sådan med plast runt som man bara hittar på större matbutiker. Vita liljor var det. Och han hade blanka skor på sig. Jag tycker det var fint. Killar med ett stort fång röda rosor kan kännas cheesy tycker jag, men det är något rart med att de köpt dem på Ica. Kanske är det det handfallna jag går igång på, men jag fick nästan något vått i blicken när jag såg den kraken i dag.
Men så har jag ju också varit miss Waterwork hela den här veckan...

Nu ska jag snygga till mig, ta en flarra rödtjut i näven och knata över till M och hans norrländska polare. Sedan Debban.

Disträ

Jag kom just hem och upptäckte att jag gått runt hela dagen med en liten ring i ena örat och en stor i det andra.
Grattis, träskalle!

Blodigt allvar

Sms fredag 08:06
"Booty call. Kom hit, jag är i Vegas. Jag menar allvar.”

Byggare Bob

Jag gillar att svenska grovarbetare har tagit till sig lite av sina sydeuropeiska kollegor. Det finns en enda fördel med att halva Bromma rivs upp när de bygger bostadrätter och det är byggjobbarna. Snacka om tacksamt att få en vissling från en vrålsnygg snubbe efter sig på väg till t-banan när klockan inte ens har slagit sju på morgonen.

Visst, det känns ruggigt förutsägbart att gilla killar med blåbyxor och verktyg, men för min del får de gärna fortsätta bygga hus här utanför lång tid framöver...
Och nej, det här är bara en bildgoogling. Så goda är inte gudarna. Och shit, vad mycket gubbar i flanell man fick upp när man sökte på "construction worker".

Puss i ljumsken?

Uppenbarligen finns det fortfarande människor som slänger sig med de orden. Puss i ljumsken. K berättar om en kille som skriver "puss där det pirrar" och mina öron blöder lite. På något underligt sätt lyckas det slå "kramiz" med längder som inte ens går att mäta.

Den personen som fått andra människor att tro att det någonstans skulle vara socialt acceptabelt istället för efterblivet borde tas bort med nackskott.

Dagens mejlkonversation

Jag: Nu MÅSTE vi ju åka till Gävle. Och snart också, så ingen annan jävel hinner före!
K: Jag är på. Vi snackar med pyroman-CC och bokar tåg. Här ska eldas!

Tre väldigt korta

* Jag misstänker att jag är amerikan i själen. Först rös jag när jag valvakade i natt och hörde Obama-jublet i Chicago. Sedan grät jag en skvätt när amerikanska väljare grät av lycka över resultatet.
* Varje gång mina chefer mitt emot sänker rösten när de pratar med varandra tror jag att de pratar om hur jag sköter mig och försöker lyssna diskret. Snacka om paranoid.
* I går hann jag tänka på "Pretty Woman" minst fyra gånger på operan. Undrar vad jag tyckte var likheten mellan Julia Roberts och mig själv...

Störigt värre

Folk som:
* envisas med att stava te med h, till exempel thé eller (ännu värre) the.
* alla dessa modebloggare och reportrar som missbrukar ordet vintage. Vintage är vintage, resterande 95% är second hand. Om man tycker second hand har taskigt ryckte blir det inte bättre bara för att man slänger sig med fina ord.

Varför föreslog inte min syo att jag skulle bli språkpolis?

Dags att hissa intresseflagg

Min kropp har verkligen sinne för tajming.
Första dagen på nya jobbet, mamma på besök och middagar och diverse kulturinsatser om vart annat den här veckan. Då smyger sig influensan på. Jag kan väl för sjutton gubbar inte sjukanmäla mig dag två? Det är bara att bita ihop, fast hela kroppen värker så fort jag är vaken. På middagen hemma hos kusin A vred jag mig som en mask fram och tillbaka utan att det sluta göra ont. Skit också.

Nu sova efter världens längsta dygn. I morgon: lite mindre rookie på jobbet, middag med mor och sedan La Bohéme på Kungliga Operan.

Nån som vill läsa om havandeskapskrämen?

I dag öppnade jag Ansiktsboken strax efter att jag vaknade, det vill säga framåt halv två-snåret. Nu funderar jag på att bara avsluta mitt konto där helt. Det här är liksom bara lite för mycket för min smak.

S är en gammal klasskamrat till mig. Vi har aldrig umgåtts utanför skolan och har inte sagt ett ljud till varandra sedan skolan slutade. Nu är hon på smällen och det vill jag tydligen ta del av. Holy macaroni.

Nu åker jag till Hornstull för hemgjord pizza och filmmys med bröderna.

Är det nåt snuskigt?

Är det nån som vet vad det är Meatloaf inte kan tänka sig att göra?

Vi ses på torken!

"18 glas vin på en vecka är väl inte så mycket", tänkte jag och K i går när det diskuterades alkoholvanor hemma hos L. Hon hade tänt i brasan och köpt glögg och vi pratade och skrattade och åt mat hela kvällen. Och drack vin. Så klart.

Kanske är 18 glas rätt mycket ändå, i alla fall om man, i motsats till oss, har ett normalt liv med normala tider och normala jobb. Vi har inget av det just nu, och då funkar ju de där 18 bra för att sätta färg på annars lite trista veckor. Jag kanske borde överväga en vit vecka ändå, trots att jag verkligen inte vill. Det här är ju så mycket roligare...

Nu har jag varit ute och gått i solen en timma. Det står en spenatlasagne i ugnen och jag dricker julmust. Bra lördag!

Det där med cyberspace

Ibland är det där med www fantastiskt.
Just nu sitter jag här och lipar lite medan jag ser på när min vän M skrider ned för altargången. Jepp, det sänds via nätet.

Vegas, Graceland Wedding Chapel och alla nära & kära framför burken här hemma. I love it...

Vad fan är grejen?

Vi gjorde två iakttagelser på Cirkus i går och undrade hur fan tänker egentligen folk?
1.) hålla för ena näsborren och snyta sig rakt ut i luften. I går: två killar mitt på trappan utanför.
2.) t-shirts med konstiga pubertala "Muckresan 1998"-liknande tryck. I går: en svart med ordet "Dyngrauk" tryckt på.

November preview

Man behöver inte vara raketforskare för att räkna ut att det här är en ganska dålig dag hittills.
* Beslutade mig för att kolla upp vad som är bra hårvårdsprodukter och vad som inte är det. Efter ett tag fick jag fram att alla shampoon som innehåller Sodium Laureth Sulfat snarare drar ut färgen ur håret än bevararar den och jag går in i badrummet och kollar på mina flaskor. Som första ingrediens på alla flaskor står det Sodium Laureth Sulfat, till och med på det dyra för färgat hår.
* Tvättar ändå håret med de giftiga sörjorna. Det tar en evighet för det att självtorka och jag vet att jag kommer se ut som den förlorade medlemmen i The Supremes i kväll.
* Jag har tvättid. Och utanför fönstret ösregnar det och jag orkar bara inte stå emot impulsen att skita i allt vad promenader och löprundor heter. Tre sådana i ösregn får räcka på en och samma vecka.
* Det är inget kul på Oprah.
* Det är något slags reprisavsnitt på Desperate.

Tur för mig att gnälliga tanter som jag har fina vänner som föreslår grekiskt och Okkervil River i kväll. Om inte annat kanske man kan få hångla med någon.

Nu: Håkan på Cirkus

Keeper?

Jag skulle bara köpa en bh i går. Istället kom jag hem med flera påsar, bland annat en innehållande denna:
Jag vet inte hur mycket jag behöver en jacka, men jag tror mig behöva ett mellanting mellan skinnjacka och kappa när november börjar bli jävligt.

Höftproblem vid 25?

Herregud, hur kan folk äta något annat än havregrynsgröt till frukost? Kokad såklart, inte micrat tapetklister...
Just nu sitter jag och "skyller mig själv". Här gick man ut och sprang cross country i tron om att man var ung och tålig. Jag var stolt över att jag orkade hela varvet runt sjön trots lera och rötter och backar hit och dit. Kom hem och stretchade, men inser ändå att jag har sjukt ont i höften nu.

Är detta Guds sätt att rensa ut de svaga?

Förbannat

Jag går från att ha både eftermiddagsdejt OCH kvällsdejt till- ingenting.
Brandmannen blåste inte helt oväntat av eftersom hans ledarutbildning yada-yada-yada någonting. Sen messade R och sa att han kände sig lite hängig och skulle vara hemma och vila istället för att komma hit på rödvin och hångel.

Så jag känner mig ratad och tillplattad just nu. Och ensam. Och sur som en citron...

Projekt utrotning

Jädra förbannade gråa hårstrån. Vad gör de i min hårbotten innan jag ens hunnit närma mig trettio? Min farmor har varit vithårig så länge jag kan minnas, så jag antar att jag kan räkna ut vart jag är på väg.
Nu jäklar ska de utrotas- allihop!

Valmöjligheter

Någon har tänkt till när de gjorde frågorna till den här marknadsundersökningen.

Annorlunda dejt

Jag tror gårdagen var min konstigaste dejt någonsin. Väldigt bra, men konstig.
Vi tog en promenad runt Eriksdal och pratade en massa. När han sen föreslog att vi skulle gå hem och laga mat ihop lät det som en bra idé. In på Ica och hem till honom och sen svängde vi ihop vad han kallade bakismat: kycklingfilé med klyftpotatis och tsatsiki. Jag gör aldrig "kött, potatis och sås"-rätter, men det var kul.

Sen drack vi te på hans brottarmatta (!) i vardagsrummet och lyssnade på soul och Malimusik. När jag gick funderade jag på vad jag tyckte om honom, men det vet jag inte riktigt. Men han är rätt het faktiskt. Och förvånade mig. Och det är ju alltid bra.

Post inflyttningsmayhem

Okej, var det någon som såg den där bulldozern som körde över mig någon gång tidigt i morse? Något måste det vara, för jag känner mig som en blöt fläck i dag.
Inflyttningsfesten kommer kanske kunna gå till historien som en av de allra bästa, hoppas mina grannar håller med om det också. Sista själen gick hem halv fyra och sedan tog jag på mig diskhandskarna och storstädade hela klabbet i spetskjol. Det tog en jäkla stund kan jag lova, men desto skönare att vakna med träkeps och inte behöva känna lukten av gammal grogg och se rödvinsfläckar på hela golvet. Hellre städar jag full än bakis...

Nu återstår bara att se hur den vilsna hatthyllan ska hitta tillbaka till sin plats på väggen. Den brakade i golvet ganska tidigt in på kvällen, men vem kan klandra den när den var överbelastad med 25 jackor?

Dä örner sä, helt enkelt. Nu ska jag snygga till mig för söndagsdejt med en sjukgymnast. Funderade på att blåsa av den här också, men ångrade mig när han ringde. Så nu ska jag försöka snygga till mig.

När fredagar är som bäst

Det blev ingen orkan för K, den får vänta till nästa vecka. Tills dess skriver vi ut den på OH-papper och provar framför spegeln, man vill ju inte att skiten ska sitta fel helt plötsligt.
Så istället för nålar tog vi en lunch och strosade runt ganska planlöst ett tag. K kom på den fantastiska idén att åka ut till Vällingby centrum istället, så det gjorde vi. K tror att folk tänker att vi är lågutbildat white trash när vi sitter och pratar om alla dåligheter vi är ute på hela veckorna, men jag vet inte, jag. Kanske bara skräniga. De tror nog i alla fall inte att vi är högutbildade journalister.

På kvällen kom L, K och CC hit för att hålla mig sällskap när jag gjorde käk till kvällens inflyttningsfest. Vi drack vin och vältrade oss i 90-talsnostalgi. Dessutom många långa snack och det var skönt att ögon öppnades både till höger och vänster. Nu ser det kanske ut att vända, vilket känns fantastiskt.

Nu ska jag bygga upp en killer-playlist för i kväll och ta några tag med dammsugarmonstret.

Rekord!

18 rätt på introtävlingen, weehoo!
Nu ska jag leta second hand-smycken och hålla K:s hand när hon tatuerar in en hel orkan på ryggen.

En baguette är alltid en baguette

Helt plötsligt tycker jag att den här är vansinnigt rolig.

Hej skärselden

Det finns en modebloggare som jag brukar läsa i bland.
Då och då lägger hon upp bilder på sina barn och det enda jag tänker är att jag tycker att de är fula.

Nej, precis: så får man inte tänka. Jag är en hemsk människa.

Som ett plåster, bara

Nu har jag avslutat allt med C. Det kändes genompissigt samtidigt som det var en liten lättnad. Lika bra att få det gjort när man bestämt sig, liksom. Inget ugly och inget surt fick jag tillbaka, trots att jag kände mig som om Gud skulle komma ned och straffa mig med en gång för att jag gjorde det över sms. Men icke. "Det har varit en jättemysig sommar och du är en fin tjej", skrev han. Ett bra breakup alltså.

Kärleksproblem nummer två är svårare, har jag på känn. Jag vet fan inte var jag har den snubben och det är ömsom skönt, ömsom värdelöst. Alltid typiskt mig, dock... Jag har tagit upp min principfasthet när det kommer till sms, som jag alltid kört med när jag varit singel. Så nu har vi inte hörts av sedan i fredags och jag tänker fan inte kejva först. Om jag inte blir full och sällskapssjuk, det vill säga. Vojne, vojne!

Jag broderar sanningar

När lönen trillar in:

Bang bang

"Segertåget bangar inte", säger K när jag ber om råd. Ett bra råd, men tydligen inte helt sant eftersom jag till slut bangade trots allt. Halvt om halvt hade jag och långe amerikanen bestämt en fika efter jobbet, men jag slingrade mig ur efter mycket velande. Jag vet inte riktigt varför, men jag antar att det bara handlar om att jag är feg... Oh well, vi kanske lyckas styra upp någon annan dejt när jag inte är lika harig.

Om två dagar är det lön, nedräkningen har pågått i tio dagar nu. Kör mer indiskt och vin hemma hos K i kväll, rester ihop med finfina vänner is the shit! Eftersom de står för maten tänkte jag ta med mig nybakade muffins: kladdiga chokladmuffins med valnötter och mörk choklad. Yum-mie!

Uppdatering: Kom precis på att K är allergisk mot valnötter. Fick göra en ny sats, helt fri från dödliga ingredienser.

Bioklubben rekommenderar

Innan bioklubben sammanträdde i går kollade jag och K på tatueringar och fikade på Blå Lotus. K ska göra sin tatuering på drop-in på fredag, jag ska vara med och hålla handen och försöka att inte bli avskräckt.
Vi såg nog ungefär lika vilsna ut i tatueringsstudion som vi kände oss. Men vi ska ändå göra det, jag vill ha min mer än någonsin nu...

Sedan mötte vi upp bröderna och såg "Vicky Cristina Barcelona" på våra standardplatser på Victoria, längst bak med extra benutrymme. Bra för ett gäng där ingen är över medellängd.
Filmen var för övrigt väldigt bra, jag älskar Woody Allen.

Hell Mary

Jag kommer inte på något annat att säga än: Äntligen!

Vad säger alpmodet i år?

I går insåg jag och K vilket vårt största aber med alpresan är: vad fan ska man ha på sig? Vi är inte så bra på skidmode, knappast något vi praktiserar dagligen. Så frågorna kretsade kring: vad har man på sig på after skin? Hur kombinerar man utgång med skidjacka? Hur många jackor måste man egentligen ha med sig?

Jag vet inte om man ska gilla eller hata att det här är ett sådant problem för oss. Jag tror jag gillar det, det säger så mycket om det här gänget. Så fort vi pratar om den dyker ordet rödvin upp flera gånger oftare än stavar och pjäxor. Det liknar nog egentligen en muckresa mer än en skidresa, helt enkelt...

Hur vi än gör kommer vi komma ned till alpbyn med alldeles fel packning och sedan försöka hutta oss till att inte bry oss när folk glor.

Så klart

Sovmorgon och en dag utan måsten efter tuff jobbperiod, och vad gör jag? Vaknar halv åtta och kan inte sova vidare på grund av min onda hals.

Och nu är jag skittrött och vill bara gå och knoppa igen. Suck och stön.

Mitt i soppan

Äntligen hemma, med håret uppsnurrat i hög knut, örhängen av och vin i glaset. Kände mig som en alkis när jag stod i Systemetkön vid elva i morse och fick med mig nån classy flaska med skruvkork. Kände mig ännu mer som en alkis när jag snurrade på korken nyss efter att ha fyllt glaset, det påminner ju snarare om rörelsen när man korkar igen en spritflaska.
Med en gång tyckte jag kändes lite sorgligt, som en förortsmorsa med barn som var ute på dåligheter.

K och jag har snackat relationer i en timme över telefon. Vi undrar lite hur det alltid kommer sig att vi hamnar i drama. Det kan ju omöjligt vara vårt fel, det måste vara nåt från ovan, eller?
Det blev visserligen happy ending på gårdagen, men kanske med tillhörande soppa. Inte en soppa som nödvändigtvis har med mig att göra men ändå. Ska nog tänka en och två gånger innan jag vet hur jag ställer mig till hela situationen.

Jag förutspår att jag skickar ett mess till en av de inblandade innan kvällen är slut. Nu: feelbad-rulle i form av Closer. Bara för att vältra mig ytterligare en smula...

Variation är för idioter

När jag skrev mess till K nyss kom jag på att min fredag är en kopia av förra: lång dusch, disk, rödvin, några cig och soffan. Jag vet inte om det är tragiskt eller skönt.

Om det skulle bli en exakt kopia så slutar natten dock ganska bra. Det skulle vara kul.

Istället för romantik - nålar

Cc har en väldigt spännande dejt i kväll. Jag är lite avis. Dels för att han är tatuerare och dels för att det, efter lite googling, verkar vara en galet het snubbe. Heja C!

Jag har själv försökt styra upp en dejt för kvällen, men ingen vidare lycka med det ännu. Jag vaknade med ett svullen och ömmande hals, så det kanske är lika bra. Det blir nog ett glas vin eller två dock, det är ju för fanken fredag... Så istället för att måla naglarna och göra inpackning på håret och vara pirrig sitter jag nu och kollar efter tatueringsmotiv. Ända sedan jag var 17 har jag funderat över ett drakmotiv och nu tror jag att jag har hittat ett jag gillar. Inte så stort som detta, men jag gillar draken och färgerna. Den ska få bo på min skuldra.

Så är det bara

LAS-reglerna är ett jävla påhitt.

Väddö

Nu tar jag ett dygns minisemester med K och C i skärgården. Långpromenader vid havet, mys på altanen och vindrickande i soffan.

Sayonara!

Apropå föregående inlägg

Saker jag inte saknar med Karlstad:
* att allas bebisar heter Liam, Nova, Kevin, Melissa och annat white trash-äckligt
* Blue moon bar & Nöjesfabriken
* Kanal 12
* spökstaden på söndagarna
* hållplatsutroparen på bussen

Saker jag saknar med Karlstad:
* alla fina underbara vänner
* Vänern och Klarälven
* Ceasarsalladen på Vero
* Promenader runt Kroppkärrssjön
* Universitetsbibblan
* hållplatsutroparen på bussen

It's my life

"Vi älskar våra liv", konstaterade jag och K i måndags. Hon och E hade diskussioner om att hon inte var hemma så mycket medan han är det och M och jag hade alltid massa problem för att han ville sitta hemma och vara sambo och storhandla och tvätta och ha gemensam ekonomi och aldrig göra nåt kul ihop. Så K och jag förstår varandra. Och vi älskar hur våra liv ser ut just nu: inga sambos, inga enplansvillor, inga bebisar.

Samtidigt ser jag uppdateringarna på Fejsboken och räknar ut att sex av mina gamla klasskompisar har blivit eller ska snart bli föräldrar. Det finns inte ett spår av avundsjuka i mig, jag skulle inte ens kunna knyta upp mig på en ökenråtta just nu. Det kanske låter ego och oansvarigt, men just nu är det fantastiskt med måndagsmiddagar med öl, spontanresor och vinorgier. Jepp jepp!

Yes it does

Som ett Vänner-avsnitt

E tyckte det kändes som han var med i ett Vänner-avsnitt i går. Vi käkade Tikka Masala som det hade tagit K och CC tre timmar att göra, indier måste ha sjukt mycket fritid varje gång de ska laga middag. Och så öl på det, det var ju trots allt lördag för mig, K och M. Fast för K är det väl alltid lördag, frilansande resereporter som hon är...

Vi tänkte först gå ut, men vi satt kvar i köket och lyssnade på K:s ex konstiga playlist som hon hittat. Bland annat innehöll den technoversioner på Astrid Lindgren-låtar, mycket underligt. Sedan kom Absinten fram och jag kände att det var dags att pysa hemåt. Frihamnen plus baksmälla har jag provat förut, och det är inte helt bra. Fast lite bakis är jag nog ändå i dag.

Återigen, dessa svåra val

Måndag, halvrisigt väder ute, börjar sent i morgon. Ska man:
a.) sitta hemma i mysbyxor, laga mat och äta själv och kolla på "Färjan".
eller b.) åka hem till K med karatemånga öl i påsen, käka indiskt, snacka skit och sedan gå ut?

I think you know.

Mitt kontor just nu

Svordomar och otukt?

Jag gillar att låta håret självtorka. Dels eftersom det betyder att jag har tid att vara hemma de tre-fyra timmarna som det tar och det är ju alltid skönt. Dels för att det blir härligt vågigt svall, som jag förvisso inte vet hur jag ska få tillräckligt lydigt för att visa upp ute men som ändå är fint så länge man är hemma. Kanske ska försöka mig på att locka lockarna lite, så de inte börjar spreta åt alla håll...

I dag fick jag ett "välkommen till kvarteret"-brev från Svenska kyrkan. Jag är imponerad av att de orkar. Längst ned i brevet fanns en talong att skicka in om jag var intresserad av gudstjänster eller att en präst tar kontakt med mig. Jag undrar vad jag och prällen skulle snacka om...

Keep up

Med tanke på alla bilder man ser på Fejsboken: hur många är det egentligen som fattat att två fingrar som formar ett V-tecken kan betyda två helt olika saker?

Snabb-kurs:
1. Med handflatan mot betraktaren - segertecken.
2. Med handflatan mot sig själv - fuck off!

Sånt man inte vill lyssna på i en taxi

Skoja inte vilken dålig stämning det blev i taxin hem. Eller tryckt, kanske mer är rätt beskrivning. Vad annat kan hända när en taxichaufför som kört hela dagen får en slutkörd kund i bilen och radion sänder ett reportage om en tjej som säljer telefonsex.

Det började med några stön och sedan eskallerade det med gnyenden och antydanden om att någon var hård och sedan gick det fullständigt åt skogen. Jag och chauffören sa inte ett knyst och jag stirrade ut genom sidorutan och låtsades ha blivit tillfälligt döv när motorvarven gick ned vid ett rödljus. Då bytte han till reklamradio och söndagsvänligt Billy Idol.

Nu blir jag påmind om hur stereotypt mycket jag älskar Pretty woman. Kanske håller jag mig vaken till slutet, med lite tur.

Knock knock, any one homo?

Will & Grace-marathon på TV4 Komedi. Och jag ska ut till studion igen. Aaah, jag tror jag trycker på "record" och flyttar fram slappissöndagen tolv timmar...

Sex, lies and videotapes

Med tanke på vad vi spelat in hela dagen kunde man ju tro att jag fått nog. Men nu är det lite som en drog, särskilt den amerikanska versionen:

Och den var den lördagen

Holy macaroni! Femtioelva timmar i iskalla studion i Frihamnen och nu är jag hemma igen. I morgon samma visa, men det förtränger jag just nu medan jag växer fast i och blir ett med min soffa. Jag har tänt ljus i precis hela lägenheten för att få tillbaka känseln i tårna, men än så länge no luck. Det är underligt vad kallt det blir utanför en studio med tanke på värmen från alla lampor där inne...

Nu matintag i någon form (eller är det för sent på kvällen? Har för mig att Oprah sagt det) och lite fotboll.

Amarone della Valpolicella

Tänk vad en fredag hemma i soffan blir roligare med lite rödvin.

Osså var det de här snygga britterna igen

Cosmo skickar feminismen tillbaka till medeltiden

Jepp, Cosmopolitan är verkligen en rutten tidning med rutten syn på vad tjejer är intresserade av. Men om det här är deras definition av suveräna blogginlägg gör de sig faktiskt snäppet dummare än jag trodde var möjligt.

Jag tror hon skulle heta Anja

Jag har en dotter någonstans i världen. I alla fall drömde jag det i natt. Poof, så var jag gravid och poof, så kom barnet ut. Och jag blev besviken att det blev en tjej, för jag hade inga bra tjejnamn på lut. Sedan glömde jag henne någonstans när jag gick och la mig på kvällen.
Årets morsa, med andra ord!

Planer

I går smiddes mycket planer för hösten. Jag gillar sånt. Det var konserter, söndagsmiddagar, nyårsfester, Åre-resor, vetelängdsfika, förorts-sightseeing.
Och så detta, förstås:

Bio-torsdag

Note to self: inte kolla svensk film. Det är inte bra - tyvärr. Vår nya biotradition (bio en vardag i veckan, en person får bestämma film utan de andras protester) kickades i gång och K valde svenska romantiska komedin (!) Fishy. Sorgliga par i förorten Fisksätra som satt i hörnsoffor och kollade på tv och käkade chips. Romantiken och humorn fångade oss inte, däremot misären. Ingen av oss är särskilt sugna på samboliv i Fisksätra (eller samboliv över huvudtaget), men vi bestämde att nästa förortssafari skulle gå dit.

Sen gick vi till Vampire och rundade av med lite drinkar och Tall Mike, som spelade Depeche och annat fint. Jag unnande mig sovmorgon och funderar på om jag orkar gå ut och gå. Har man väl satt sig i soffan är day time-tv rätt lockande också...

Inte PK

Alltså, så här får man väl inte säga egentligen, men: jag bryr mig inte Volvo-uppsägningarna längre. Nu får nyhetssidorna hitta nåt nytt att toppa med.

Sue me.

Och så var det det här med signaler

Men, när blev klockan halv tre?!?? Jag har suttit i tjocksockar i soffan och gått igenom papper och gjort nödvändigheter på nätet medan jag druckit fyra koppar te. Så nu lär jag inte kunna behålla en droppe vätska i kroppen mer än tio minuter resten av dagen...

I går träffade jag en gammal kompis från gymnasiet och tog en öl (eller två öl och ett glas vin). Riktigt schyst, vi pratade enkelt bort fem timmar och han är lika skön att hänga med som på Tingvallatiden. En sak förbryllade mig lite dock, precis när vi skilts åt på t-banan och jag väntade på mitt tåg skickade han ett mess från tåget han satt på: "Lite kort kväll. Vad sägs om att fortsätta vindrickandet hemma hos någon..?". Är det en invit eller är det oskyldigt? Jag tycker jag varit i singelsvängen länge nog för att kunna gissa att det är det tidigare.

Jag avböjde på ett charmigt sätt. Hade jag varit fullare vet jag dock inte vad jag gjort, det var alltid lite spänning mellan oss i skolan och han såg rätt bra ut i går. Får se om det blir fler sessioner...

Förresten: det här är en riktigt dum rubrik.

Senaste tillskottet

Från Timi. I somras blev jag kär i deras Venus-serie, och kärlekssagan fortsätter.

Tillbaka på mellanstadiet

I dag sitter jag hemma och grubblar lite. På vad jag ska göra med C. Han är en finfin kille på alla sätt, men det känns som allt går lite snabbt (i alla fall om man har fyra år ihop med en annan bakom sig) och jag kanske inte har de rätta känslorna. Nu vet jag bara inte hur jag ska framför detta.

Så jag velar. Fram och tillbaka. Det här är mycket jobbigare än jag kom ihåg. Just nu känns den undvikande modellen som den som ligger närmast till hands. Moget...

Jag vältrar mig

Jag älskar min nya lägenhet (nästan på sjuk nivå, jag vet).
Har en månad kvar på roliga jobbet på Kanal 5.
Och direkt efter börjar jag på nya jobbet på Svenska dagbladet.

Snart börjar jag väl skita tusenlappar och fettfen trollar bort ett kilo på min kropp varje natt också, så går det verkligen bra på alla plan.

Gissa var jag ska

Psst!

Och nu till lite andlighet

Mina hoods

Jag älskar Bromma!
I morse tog jag min vanliga runda runt Lillsjön (något mindre än Kroppkärrssjön, jag har kollat). Två varv är precis lagom, då tar hela svängen typ 50 minuter, vilket är precis vad jag vill ha på morgonen. På vägen hem svängde jag förbi Brommaplan och köpte färska frallor (8 stycken grova för futtiga 15 kronor) och två hekto svenska kantareller för 30 kronor.

När jag klarat av mina två jobbmöten i dag åker jag hem och lagar viltpaj med älgfärs, charlottenlök och kantareller. Yummi!

Clueless

Finns det nåt datasnille där ute som vet hur man får foton från en gammal hårddisk (stationär) till en ny (bärbar) så får ni gärna hojta till. Jag saknar den miljarden bilder jag har där i så jag håller på att bli tokig.

Alla knep välkomna!

Mommy loves her new baby

30-tal och mässing - fantastiskt!

Are you kidding me?

Halsont och seg i kroppen igen, vad är det här för envist mördarvirus egentligen? Var inte tre veckor tillräckligt?

Uppdatering: Undrar om det har något med femdagarskalaset att göra?

Liket lever!

Holy smoke, vad känner mig duktig. Istället för att ligga och dra mig: långpromenad runt Lillsjön och koloniområdet, grötfrukost, diska och nu hänga på låset på second hand-affärerna för vidare golvlampejakt...

Hur man botar kroppen efter fem dagars fest

Champinjonsoppa med körvel och bacon följt av:

Försvinn ur min tv

Borde inte vissa repriser vara förbjudna? Typ:
* gamla betydelselösa fotbollsmatcher, t ex Sverige-Ryssland från EM 2008
* gamla betydelselösa Idolavsnitt, t ex kvalveckorna från "Idol 2005"
* gamla betydelselösa program som ingen ens uppskattar när de sänds första gången, t ex "Efter tio"

Och ja, alla de här programmen sänds självklart i någon av TV4:s fantastiska dotterkanaler.

Perfekt söndag

Typisk dag att inte bry sig om att sätta foten utanför dörren. Hade förberett mig på långpromenad runt sjön med nya ljudbok i öronen, men det fullkomligen vräker ned utanför fönstret. Visst, jag har regntäta kläder men inte lika regntäta som lägenhetens fyra väggar.

Så jag dricker te, surfar efter antika golvlampor (hittat en för 500 som är så läcker) och kollar på thrillers om seriemördare. Jag kan inte ens stava till söndagsångest nu.

Edelwiess

Jag tror jag har köpt världens finaste reflex. Nu kommer jag synas hela vintern!

Per Morberg-orgier

Det står tre flyttbilar på gården utanför vardagsrumsfönstret. Jag är inte avis, inte ett dugg. Mina fötter är helt döda efter tre långa dansnätter i högklackat och huvudet känns som kola efter i går.

Möhippan blev dock hysteriskt lyckad. Vi hade lurat iväg M till Gondolen i tron om att hon skulle göra en intervju med Per Morberg, en av de kändisar hon sagt att hon är mest rädd för.
Istället för Per dök vi upp, med Per Morberg-masker för ansiktet och bjöd på champagne. Sedan fick hon en Klick!-etta (alltså ett omslag) som vi gjort till henne innan vi drog till Tabbouli och käkade libanesiskt.
Vi avslutade med galet mycket dans på fantastiska Cliff Barnes. Enda regeln där: man får inte dansa på borden. Allt annat är tillåtet och det utnyttjades.

Nu ska huttrande jag hoppa ned i badkaret och läsa Elle Interiör. Aaah...

Bullfest

Ska man orka sig på att baka några sådana här i dag? Jag har hört att man kan köpa dem i affären och ändå vara en god människa...

Run for it

Sista sms:et i min inkorg i natt kommer från K. Det står något om våta argentinska tungor och knäppa taxiresor, jag garvar när jag läser det. Maskinen på Berns var, well sådär. Inte så jag gick i taket direkt, killarna har ju knappt några låtar att välja på ju. Vi drack vin, stuffade till hitsen (två!) och slank sedan upp på balkongen istället. Medan jag pratade med en ursnygg amerikan som tyckte bättre om Stockholm än LA fastnade K med tre malteser. Mycket underligt och snart drogs jag in också. Det slutade med att vi en stund senare stod i trappan från garderoben med jackorna i handen och duckade medan vi viskade: run for it. Skumt kanske, men vi lyckades inte ta oss ifrån dem på annat sätt. Tyckte vi då. I dag kanske det bara låter knepigt...

Nu dags för möhippebus på en nivå som är helt i min smak: vilt men oskämmigt!

Och om ni behöver hjälp till hösttrött hy, den här är en riktig mirakelgörare:

En öppen dörr och en slägga

Lite högläsning till frukost, härligt!

Hej, här kommer segertåget

Berns klockan 23.00, tillsammans med K och Cc:

Asså...

... hur kass är inte den där Daniel Ertas som tydligen co-sänder P3 Musik tillsammans med fantastiska Michael Cederberg? Om man ska läsa innantill ska man väl åtminstone göra det utan att låta som klassens tönt som läser högt ur sin uppsats.

Mina öron skriker, blöder och går undan för att dö i en vrå.

Teknik att älska

Har jag nämnt att jag har TiVo (eller, nja. Det är väl mer en smart digitalbox som det ploppar upp meddelanden om program jag brukar se och som kan spela in och spola tillbaka live-tv. Närmare TiVo än så kommer man nog inte i Sverige) numera? Fantastiskt! I går var jag och C på Lokal och provade oss igenom vinlistan och samtidigt stod min box kvar här hemma och spelade snällt in både Christine (ja, jag är fortfarande fast i sitcom-träsket) och säsongspremiären av Grey's anatomy.

Så ni kan ju tänka er hur förmiddagen ser ut för mig. Fast efter löprunda i nya outfiten och ladda en tvättmaskin!