"Segertåget bangar inte", säger K när jag ber om råd. Ett bra råd, men tydligen inte helt sant eftersom jag till slut bangade trots allt. Halvt om halvt hade jag och långe amerikanen bestämt en fika efter jobbet, men jag slingrade mig ur efter mycket velande. Jag vet inte riktigt varför, men jag antar att det bara handlar om att jag är feg... Oh well, vi kanske lyckas styra upp någon annan dejt när jag inte är lika harig.
Om två dagar är det lön, nedräkningen har pågått i tio dagar nu. Kör mer indiskt och vin hemma hos K i kväll, rester ihop med finfina vänner is the shit! Eftersom de står för maten tänkte jag ta med mig nybakade muffins: kladdiga chokladmuffins med valnötter och mörk choklad. Yum-mie!
Uppdatering: Kom precis på att K är allergisk mot valnötter. Fick göra en ny sats, helt fri från dödliga ingredienser.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Mer gött till dig. Yesss!
v: Haha! Problemet är ju att jag bara gillar att baka dem, inte äta. Jag gav bort dem till en annan kompis! :)
Har ett svagt minne av att jag satt i ditt kök i natt och pillade bort garnityrchokladen på samtliga muffins. Inga fler indiska middagar på ett tag, man vet varken hur eller var det slutar :)
Och...vi gjorde onödiga taxigrejen igen. Taxi till en mack. Suck.
Puss!
Buda gärna hit. Trots att jag jobbar på ett konditori äter jag gärna. Däremot inte på jobbet för då är man så trött på't.
karin: Varför känns det som du precis beskrev våra liv i tre meningar där? :)
v: Nej, man vill ju inte blanda buisness with pleasure! :)
Skicka en kommentar