Buongiorno principessa

Jag är kär. För femtielfte gången på 24 timmar, vad annars hade man kunnat vänta sig? I magnolia- och körsbärsträd och fickparkerade smartbilar och vin för 90 cent och San Pietro-kupolen. K och jag har vandrat runt i stan i dag på jakt efter notismaterial. Det hittade vi.

Resan ned blev lite galen. Halv fem på morgonen stod jag klar i lägenheten för avskedet av Bromma. Det var mörkt och snöblandat regn som blåste från flera håll samtidigt, så det gick snabbt. Sen gick det desto långsammare. Min 21 kilos bag var nämligen helt omöjlig att bära, vilket jag inte upptäckt tidigare. Släpade den till t-bananen, släpade den upp till St Eriksplan och bort till bussen. Somnade direkt på planet, trillade av i München och på planet till Rom. På Fiumicino kändes det som armarna skulle gå av och jag hann nätt och jämt med snabbtåget in till Termini. Väskan vägde bly, jag hade sovit tre timmar det senaste dygnet och brottades med att ta in att detta inte var en weekend utan tre månader. Svårt!

Jag bor hos K nu. I går satt vi i hennes kök med hennes roomie och hans universitetskompisar. Han lagade mat, vi drack vin och rökte och pratade i en herrans massa timmar. Lite bakis gick vi ut på stan i dag, Vaticanen, Campo Marti och längs Tibern via Trastevere och hem till Prati igen. Jag har fått fräknar på näsan och ätit romanskt favvokrubb på en uteservering i en gränd. I kväll: aperitivohäng i studentkvarteren San Lorenzo. Och risk för att bli kär - igen.