Hemma på min gata i stan

Det finns mycket jag gillar med mitt område här i Rom. En av de bästa sakerna: hur min gata luktar på eftermiddagen. Okej, italiensk huvudstad med så mycket bilar att byggnaderna bokstavligt talat vittrar sönder. Jo visst, men inte på Mazzini. Visst, det rullar en hel hög bilar och vespor här också, men av nån anledning luktar gatan fantastiskt på eftermiddagen när jag kommer hem från skolan. Varm asfalt och körsbärsblom, och ofta också lite sött från ett bageri i närheten som trycker ur sig cornetti hela eftermiddagarna. Det är fint!

Fint är också att jag känner nån slags rutinkänsla. Jag har hittat mina vanor, mina stråk och mina vägar. Dessutom känner tjocka lodiskvinnan i t-banan alltid igen mig när jag kommer ned för trappan och spottar ur sig ett "stronza" (lite som bitch) efter mig. Okej, inte särskilt trevlig lodis, men hon känner igen mig. Det duger för mig!

I kväll ska jag tillsammans med ett stort gäng till Anima, en bar nära Piazza Navona. Efter det kanske vidare ut till en klubb som heter La Maison. Det är en slags standardrunda på skolan. Så där har ni anledningen till att det sällan är någon i skolan innan klockan ett på torsdagar... Viale Mazzini.